Flyg fula fluga flyg. Och Du Bai, olja med din olja.

Så här dags på året så dräller det in erbjudanden från ett antal resebyråer.

Flyg till värmen och solen. Inte många bäddar kvar, beställ nu, även för hösten och vintern 2008, om Du vill vara säker på plats till Ditt favoritresmål.

Tidningarna bjuder på litet statistik på reslusten och ansvarskänslan för miljön.  Knappast uppmuntrande läsning för miljörörelsen, som särskilt skjutit in sig på flyget som miljöboven nummer 1. Alla nästan tänker sig iväg, ingen nästan tänker köpa sig ett gott samvete. Vi skjuter på miljöintresset tills reslusten har fått sitt och just den här årstiden är inte rätta tiden.

Officiellt diskuteras olika skatter och avgifter som kan dämpa den obändiga längtan vi känner till soldränkta stränder, helst på andra sidan jordklotet. Det tycks vara politiskt oklokt att häckla Svenssons semesterresor eftersom det nu skrivs mest om flyget mellan Stockholm och Göteborg. Det verkar som den linjen är extra farlig, fast den naturliga förklaringen är förstås att det finns bra tåg just på den sträckan som dessutom går på särskilt fin ström som bara kommer från förnyelsebara källor.

Häromdagen påtalade jag att när det gäller fossila bränslen så talar och skriver vi oss till både heshet och musarm för att minska efterfrågan. Men helt opåtalat ägnar sig olje- och gruvindustrin åt att prospektera nya gruvor och källor så fort de bara hinner, gärna understödda av samma regeringar som på Bali nyss bedyrat sin vilja att minska på koldioxidutsläppen.

Nu nynnar våra politiker samma visor när det gäller flyget. Flyga skall vi göra så lite som möjligt, helst inte alls. Men samtidigt skall flera flygplan byggas, fler flygfält och fler startbanor behövs. Man kan hitta artiklar i tidningen om det ena, eller det andra, ibland skrattretande nära varandra rent fysiskt (dvs på samma tidningssida). Men aldrig att man kan se någon sammanföra detta i en artikel så att vi blir upprörda av att dessa enkla fakta helt enkelt inte går ihop.

Om vi struntar i det futtiga småflygande med måttliga stora plan som vi sysslar med här hemma, kors och tvärs i vårt avlånga land och intresserar oss mer för internationell luftfart, så är det inte alltför svårt att få en bild av hur det ser ut.

(Faktauppgifter nedan hämtade från SvD. idag.)

På tillgångssidan finns då egentligen bara två aktörer, Boeing och Airbus. Det förstnämnda firar inom ett decennium sin hundraårsdag, det andra är knappt i yngre medelåldern. Numera är de tämligen likstora.  Inför 2008 gnuggar företagsledningarna i båda bolagen säkert händerna, för det är strålande tider, härliga tider. 2005 har varit deras bästa år, men det är helt klart att 2008 slår det med råge.

Efter flygmässan i Dubai i slutet av november meddelar Airbus att man under det gångna året fått in beställningar på 1204 plan. Den 18-e december säger man på Boeing att de nu har 1213 plan i orderboken, 169 fler än gamla rekordet. De värden som orderböckerna representerar är svindlande. Efter tredje kvartalet 2007 var det för Airbus fråga om 250 miljarder €, dvs drygt 2’350 miljarder SEK. Boeing stoltserar vid samma tidpunkt med order för 224 miljarder $ dvs 1’500 miljarder SEK.   

Vad driver denna kopiösa efterfrågan?

IATA meddelar att världens samlade flygbolag tjänar in 5,6 miljarder $ ( drygt 35 miljarder SEK) per år. Det är naturligtvis en massa stålar, men satt i relation till den totala omsättningen så är det inte mycket att hurra för.  Vinstmarginalen är ynkliga 1 %, och det efter fem på varandra följande förlustår. Och framåt i tiden ser det inte mycket ljusare ut, 2008 beräknas inte ens nå upp till årets enda procent.

Ändå har flygbolagen, pressade av hård konkurrens, rationaliserat som aldrig tidigare. Kostnader har pressats med 16% enligt uppgift. I USA går det dåligt för de flesta och man skulle kunna tro att det i alla fall gick bättre i Asien, men icke. Där är vinsten inte stort mer än felräkningspengar.

Men vem beställer då flygplan i en omfattning som får industrin att hoppa jämfota av glädje?  Ja, inte är det i USA.  American Airlines, USA:s största flygbolag har nöjt sig med ett enda plan – av Boeing. Och det är dessutom bara en 737, avsett för medellånga distanser. I sammanhanget mycket lilla SAS har faktiskt ansett sig ha råd till 2 st av samma plan under nästa år.

Men China Southern Airlines köper 61 plan från Boeing.  Lilla Qatar Airways, som just öppnat en linje mellan Stockholm och sin egen huvudstad Doha har gett Boeing en order på 35 plan.  Och de här planen är 777 eller nya 787, stora bjässar som flyger runt halva jordklotet om så önskas.

I Dubai så fick Airbus bara från Emirates Airlines nya order på 70 plan, och bolaget har därefter sammanlagt order hos Airbus på 179 plan, varav 58 avser den stora bjässen Airbus 380. Efter en tveksam början finns det nu sammanlagt order på 177 av dessa jättelika flygande små samhällen.

 

 Dubai är en ganska liten plats på jorden men ingår i förenade Arabemiraten, och har del i oljetillgångar lika stora som Kuwaits. Detta torde förklara beställningarna som inget flygbolag ensamt skulle kunnat finansiera. Dubai är en stor landningsplats för tankning och vill väl på detta sätt försäkra sig dels om efterfrågan på sin naturliga rikedom på olja, dels etablera sig i en näring som förhoppningsvis kan ge fortsatta inkomster även när den egna oljan i sinom tid tar slut. 

För mig ter det sig som den nuvarande inriktningen på miljöarbetet, att försöka få stopp på flygandet, måste vara liktydigt med ett rejält skott i foten.

  • Att få flyga till en solig plats på semester kan visserligen inte anses vara en mänsklig rättighet, men skönt är det och visst vore det bra om vi även fortsättningsvis kunde komma ut och få lite vidgade vyer.   
  • Flyget med alla kringfunktioner är en stor näringsgren.  Om vi mot förmodan skulle få ett jättelikt gensvar på miljörörelsens propåer att låta bli att flyga, så skulle det medföra ekonomiska katastrofer och kapitalförstöring i mammutformat. Har vi flygfält så det räcker för att alla dessa flygande jättemaskiner skall ha parkeringsplatser där de kan få stå och rosta ner i lugn och ro?
  • Här i Sverige där vi inte har några egentliga tillgångar på fossila bränslen kan man naturligtvis tycka att flyget är en stor bov när det gäller förbränning av dem. Ändå står flyget bara för någonting i storleksordningen 2-3 % av alla  fossilt relaterade koldioxidutsläpp.

 Mark- och sjötransporter av olika slag, står för mycket större andel av koldioxiden och är väsentligt mycket lättare att driva med andra metoder såsom  el och förnybara bränslen. Den verkligt stora boven globalt sett är el från koleldade kraftverk utan uppsamling och permanent lagring av koldioxid. På Bali borde alla delegaterna  uppmanats atat ställa sig upp, fatta varandras händer och mässa detta i talkör.

Den stora boven är el från kolkraftverk som inte samlar och förvarar koldioxiden.

 Får vi stopp på det så kan vi sedan simma lugnt. Och även flyga lugnt.

Dessa ord är inte mina ord, de kommer från Prof James E Hansen. (Förslaget om talkör är faktiskt mitt!)

Det finns förvisso mycket att tillägga, men det tar jag en annan dag. Strindberg är snart på TV-n och till skillnad från SR:s P1, som skällt ut denna satsning, så tycker vi att filmen är välgjord och intresseväckande. 

4 svar till “Flyg fula fluga flyg. Och Du Bai, olja med din olja.“

  1. Erik Sandblom skriver:

    Det finns två anledningar till att flyg får så mycket uppmärksamhet. Den ena är att det är något den enskilde själv kan påverka, i stor utsträckning. Det andra är att varje flygresa har stor inverkan på den enskilde resenärens utsläppsbudget.

    En genomsnittlig svensk släpper ut åtta ton koldioxid per år, och en flygresa t o r Thailand släpper ut 1,2 ton. Så den genomsnittlige svensken kan minska sina utsläpp med 15% bara sådär. Källa http://sasems.port.se

    Sen finns det sol på närmare håll än Thailand. Man kan t ex flyga till Nice, vilket bara ger en fjärdedel av Thailandsresans utsläpp. Och kalla mig knäppskalle, men varför inte ta nattåget halvvägs, och flyga från Kastrup eller Frankfurt?

    Sen tror jag inte alls att små flygplan är bättre för miljön, tvärtom. Ju fler man är i varje plan desto grönare blir det, per personkilometer räknat. Det kan man se på SAS utsläppsräknare ovan.

    Till sist tycker jag inte alls om argumentet att om vi inte flyger så blir alla arbetslösa. SJ anställer 1000 personer just nu, och inte har Sverige blivit fattigare sen varvskrisen. De nya jobben kommer i de gröna branscherna, inte de bruna.

  2. Bengt Axmacher skriver:

    Jag håller med dig i princip och det du säger är inte på något vis fel. Jag försöker bara argumentera för att vi skall prioritera i en annan ordning. I varje fall så länge vi tänker globalt, och så här tätt inpå Bali-mötet faller det sig naturligt.
    Även flygindustrin är, ungefär som oljeindustrin, en motståndare som är svår att rå på, mycket pengar, mycket makt, mycket folk involverade och också ganska svagt stöd hos folk i allmänhet.
    Kolkraftverken är värsta syndabocken och där finns det bot att få, Koldioxidfångst och förvaring.
    Transporter på land, mycket koldioxid också men tekniska lösningar kommer i rask takt och det finns en klar vilja hos människor att anamma dem.
    Flyget, som jag skrev. Makt, oljestater, och dåligt folkligt stöd.
    Personligen åker jag gärna tåg och vi har tänkt oss tågcharter till Norra Italien i höst som semester. Jag sitter bättre, kanläsa under tiden och har ett landskap utanför vänstret. Moln är också tjusigt att titta på men man tröttnar ganska snart.
    Om man räknar in kostnaderna i koldioxid för att bygga nya järnvägar, är jag inte övertygad att nettoskillnaden blir så stor jämfört med flyget. Men de vi har skall naturligtvis utnyttjas till max.
    Säkert blir det fler gröna jobb framöver särskilt om du räknar med industriföretag med alternativa tekniska lösningar. Solceller och vindkraft är ju inte precis grönt rent fysiskt. Men att snabbavveckla hela flygindustrin, och då räknar jag både de som bygger plan och de som flyger dem åt oss, skulle ställa en ofantlig massa människor utan arbete. Man kan f ö tycka vad man vill om det, det är politiskt inte genomförbart.

  3. Erik Sandblom skriver:

    Det har talats om att lägga ner inrikesflyget, men jag har aldrig hört någon nämna att hela flygindustrin ska snabbavvecklas.

    Istället för att fokusera på vad som inte går, så tittar jag hellre på vad som är möjligt. Tåget är dubbelt så stort som flyget på Stockholm-Göteborg, och flygandet minskar med åtta procent om året på den linjen, enligt Luftfartsstyrelsen. Där håller flyget på att lägga ner sig självt, mitt i högkonjunkturen! Varje passagerare som överger flyget på den sträckan sparar oss 70kg koldioxid. Om några få år beställer SJ nya tåg för 250 km/h.

    Tillverkning av ett ton räl skapar två ton koldioxid. Räls på huvudlinjer väger 60kg/m, men jag vet inte hur länge den används. Det finns 100 år gamla räler i bruk idag, men de sitter inte på huvudbanorna.

    Rälsmössan ger nytt liv åt slitna räler

    Järnvägar tenderar att ha stora volymer. På Stockholm-Göteborg har man som sagt dubbla antalet resenärer jämfört med flyget, samtidigt som där går många godståg, regionaltåg och pendeltåg. De initiala utsläppen delas alltså på väldigt många resor och godstransporter. Nya järnvägar ger inte bara färre flygresor utan även färre bilresor, och lägre etanolförbrukning!

  4. Bengt Axmacher skriver:

    Jag stöttar helt alla planer på att lägga ner inrikesflyget succesivt. Och jag stödjer tågåkande som sagt. Du är f ö bra påläst på det här området.
    Det är väl annars i och för sig inte bara räler som kostar koldioxid. Schaktmaskiner, grustransporter, sliprar, brobyggande, markyta som tas ur produktion av skog mm. Men jag tror nog att även med detta så är tågen överlägsna.
    Här i Sverige har vi väl inte direkt talat om att lägga ner flyget globalt, här är vi nog nöjda om vi kan lägga ner linjerna till Thailand. Men det skrivs en hel del på annat håll också. Och jag tycker det är tröttsamt att höra att klimatmötet borde inte lagts i Bali för att det blir så mycket koldioxid av ditflygandet.
    Bali ligger mitt i ett av de områden som kommer att drabbas värst. Skall vi visa en vettig attityd till underutvecklade länder kan vi inte undvika dem bara för att vi då måste flyga.

Lämna ett svar