Snörstump 6: Jultallriken och grön mat.

Det känns onekligen inte särskilt inspirerande att tala illa om ökad värme vid den tid på året som vi normalt firar med tända stearinljus, brasa i kakelugnen om man råkar ha en sådan och lite ovanligt mättande mat på bordet. För ett år sedan lärde jag mig hur skadlig jultallriken var. En sushi med 400 g lax och 5 dl ris var rena växthusbomben och släppte ut sammanlagt 4601 koldioxidekvivalenter. ”Nio gånger mer än vad din middag kan släppa ut om du inte vill att halten av växthusgaser i atmosfären ska öka.” Av detta kan vi dra slutsatsen att 511,222 koldioxidekvivalenter är en koldioxidneutral måltid. Men vem smäller i sig 400 g halvrå lax och en halvliter kokt ris som måltid. Författaren muntrar mycket riktigt upp en: ”Minskar du mängderna blir det bättre. Det är det som är vitsen med systemet, du ska kunna prova dig fram.”

När kan vi förvänta oss en liten burk eller behållare på bordet, där vi kan ställa in tallriken med mat för att via en display få upplysning om antal koldioxidekvivalenter? Så vi inte råkar överskrida gränsvärdet, som nu faställts till 2000 koldioxidekvivalenter per dag, men då har – som tröst – forskarna tagit hänsyn till vad som är bäst ur näringssynpunkt, ”det vill säga att en lunch bör innehålla ungefär 30 procent av näringsbehovet under en dag, en middag runt 25 procent. ” 

Jag äter helt klart en alldeles otillräcklig frukost. 

I min ungdom var det under en period obligatoriskt att få i sig klorofyll i tillräckliga mängder. Det fanns inte bara i maten, som under denna tid var långt grönare än vanligt, det fanns också i tandkräm, tvål och i hårshampoo. 

O, tempora mutantur. Finnes det någon Gud får man önska honom sinne för humor. Och sedan när ingår Sushi i vår svenska julbord.

Lämna ett svar