Snörstump 29. Kärnkraft i fickformat.

Hyperion är en av Saturnus månar, upptäckt 1848, med 266 km diameter, har själv fått namn efter sonen till Guden Uranos och Gaia som också är far till solguden Helios, har nu fått ge namn åt ett litet kärnkraftverk som man kan ha hemma i trädgården.

Hyperion, månen

Den nyfikne kan hitta information på Hyperion Power Generation  .  Den som bara vill ha förhandsinformation kan fortsätta läsa.

Kraftverket levereras helt slutet, laddat och klart. Det ser ut som en mindre än 4 m hög cylinder med en diameter av 1,5 m och  förvaras nergrävt ett litet stycke. Litet men naggande gott och en riktig arbetshäst.  Det har konstruerats vid Los Alamos National laboratory och är i första hand tänkt för isolerade företag eller bosättningar. Det har inga rörliga delar och är helt förseglat och har en effekt på endast 25 MW, tillräckligt för ungefär 20’000 genomsnittliga amerikanska hem eller motsvarande industriell anläggning.

De kan användas som moduler i större anläggningar, när det gäller större projekt. Transporteras lätt på tåg eller lastbil. Skulle kraftverket skadas finns det inte material tillräckligt i rekatorn för fortsatt kärnreaktion och modulen kan aldrig ”smälta ner” eller skapa någon slags katastrof. Den lilla mängden bränsle svalnar omgående vid öppning. Det fungerar i fem år och restprodukten är ungefär till volymen samma som en ”softball” och en utmärkt kandidat för bränsleåtervinning.

Priset är sådant att med hänsyn taget till inköp, anläggning och avskrivningar så blir wattpriset i alla lägen lägre än för ett kraftverk drivet med varje slags fossilt bränsle.

Detta torde vara den hittills bästa ”snörstump” som jag presenterat.

Too good to be true.? But it is!

 Om 5 år skall det vara operativt.

Läs även andra bloggares åsikter om , ,

28 svar till “Snörstump 29. Kärnkraft i fickformat.“

  1. Johan Simu skriver:

    Lustigt sammanträffande, skrev just själv lite om Hyperion på en ny blogg jag startat med en vän http://gronaliberaler.blogspot.com/2008/11/hyperion.html

    Jag håller tummarna något otroligt för denna reaktorn. Kan bara inte skaka av mig känslan av att det verkligen är för bra för att vara sant. Jag hoppas de inte är allt för optimistiska vad gäller hela licensieringsprocessen. Nuclear regulatory comission kommer nog vara extra sega då det gäller ett helt nytt koncept, ifall de inte kan ta mycket från deras tidigare TRIGA erfarenhet.

  2. Litenkärnkraftsvän skriver:

    Hehe, skrattade till där. Mycket bra uppsnappat.

    Studerade 4 kärnkraftverk i en teknisk-psykologisk studie före det ödestigra valet (1978-80 ungefär). ASEA hade samma ide då. Synd att valet gjorde slut på dom drömmarna då, annars hade vi haft ett svenskt företag som gjort det för länge sedan!

    Det går säkert att göra mindre verk också, bara psykologin vill! Jag vill ha ett eget!

  3. Bengt Axmacher skriver:

    Hej Johan,
    Javissst låter det lite för bra för att vara sant. Måste vara väl värt att hålla sig uppdaterad om. Du har naturligtvis mer information än jag. Skall läsa på Gröna Liberaler.

  4. Daniel skriver:

    Låter fantastiskt. Kan tillgången på bränsle vara en flaskhals? Om alla vill ha en Hyperion måste väl tillgången på uran bli ett problem?

    Jag börjar se kärnkraft mer som en ”överbryggande” teknologi från fossila bränslen till 100% förnyelsebart. För på sikt måste vi ju lära oss att leva inom ramarna för vad den energi som skapas/återskapas varje enskilt år tillåter oss (sol, vind, vatten, biobränsle). En miljard bilar bilar på jorden – glöm det…

  5. Bengt Axmacher skriver:

    Daniel:
    Visst verkar det bra. Ingen aning om var de tänker sig att hämta bränslet, men bekymrar mig inte så mycket eftersom jag, precis som du, betraktar kärnkraften som en övergångslösning. Möjligen kommer vi att ha fusionsenergi längre fram, men ges det bara tid för utveckling och utbyggnad kan vi säkert klara oss med bara sol, vind och vatten också.

  6. Johan skriver:

    Daniel, den mängd uran som finns på vår jord är ofattbart enorm. Till och med vanlig granit innehåller mer energi än ren kol per viktenhet pga spårmängderna av uran och torium i graniten.
    Läs gärna detta jag skrivit om det.
    http://gronarealisten.blogg.se/2008/august/vars-gar-gransen-for-energimassigtekonomiskt.html
    Kärnkraft är alltså lika hållbart som sol, vind och vatten. Uranet kommer räcka lika länge som det finns solsken. De som pratar om tex ”peak uran” tar inte hänsyn till att uran till skillnad från olja följer en log normal fördelning i jordskorpan. Man kommer nog stöta på större resursproblem ifall man skalar upp tex solcellstekniken eftersom det kräver en hel del väldigt sällsynta metaller.

    Problemet inom den närmaste framtiden handlar egentligen bara om att skala upp uranbrytningen nog snabbt för att möta efterfrågan. Men långsiktigt är det inga problem.

  7. säker ? skriver:

    Säkerheten vid små anläggningar? Terrorister kan göra en smutsig bomb, fjärrvärme kan vara en användning, men säkerheten är ett problem som måste lösas först.

  8. Erland skriver:

    Visst är detta en intressant utveckling, och eftersom den kommer från självaste Los Alamos är den givetvis seriös.

    Konstigt att ingen frågar om vad man gör med avfallet när reaktorn ‘brunnit ut’ efter fem år. Uppfattningen att man skulle kunna ha en sådan här reaktor på tomten korrigeras tydligt av företaget, eftersom de TV program som visats av bl.a BBC har antytt detta. Inplanteringen kräver i själva verket fortfarande en säker, övervakad miljö, som en militärbas, en tung industri eller en avlägsen ö.

    Men det måste finnas många sådana tillämpningar när man talar om en produktion av tusentals enheter inom bara några år. Om man nu någonsin får tillstånd till det. Tekniken kan nog vara mogen, men politiken!

  9. säker? skriver:

    Vad behövs för att lösa energikrisen, räkna lite ” I södra Sverige är solinstrålningen ca 1000 kWh/m2 och år, i norra Sverige ca 800 kWh/m2.”
    Om ett hus har ett tak på 10 gånger 10 m det blir 100 000 kWh/m2 om verkningsgraden vore 50% så räcker det med råge, men verkningsgraden och priset är fortfarande för dåligt,

    Forsmark var sen nära en härdsmälta det var bara tur att inte alla kylpumparna slogs ut,
    Läs den officiella rapporten och läs mellan raderna så förstår man hur det hade kunnat sluta.
    Transienten (elstörning överspänning) kunde slagit ut alt dom hade inte tänkt på det, dom var inte skyddade.

  10. Bengt Axmacher skriver:

    Utan att vara särskilt kunnig kan man väl förmoda att Forsmark hade flera kylpumpar just för att inte alla skulle slås ut. Det kallar jag förutseende och inte en förskräcklig tur. När det gäller den här sortens rapporter är det väl klokt att läsa PÅ raderna istället för emellan. Varför skall man utgå ifrån att alla försöker dölja någonting?
    Jag förstår mig inte heller på ditt elektriska hus. Att solinstrålningen räcker är väl alla överens om, men det värmer under dagen, när det är varmt ändå, men inte under natten när vi behöver både värme och ljus. Att verkningsgraden ligger närmre 14 % än 50 % och att solcellerna är för dyra är alltså inte enda problemet. Men säkert kommer vi att lösa dem till stor del SÅ SMÅNINGOM. Men innan dess vore det väl bra med en lösning som man VET fungerar.

  11. Johan Simu skriver:

    Säker, hur hade det kunnat sluta? Även om all kylning hade slagits ut och forsmark hade fått härdsmälta så hade ingenting hänt. En härdsmälta är inte the end of the world. Konstigt att folk ännu, över 20 år sen TMI Härdsmältan, ännu tror att en härdsmälta är något som innebär katastrof.

  12. Bengt Axmacher skriver:

    Tack Johan för ett kunnigt inlägg. Har försett mig med mycket läsning om kärnkraft, men tycks aldrig få tid att läsa. Men under tiden litar jag på sakkunskapen.

  13. säker? skriver:

    ” Utan att vara särskilt kunnig kan man väl förmoda att Forsmark hade flera kylpumpar just för att inte alla skulle slås ut.”

    Dom hade 4 pumpar ALLA SLOGS UT men efter en stund fick dom igång 2st
    Det kunde lika gärna varit så att INGEN pump hade startat,(här talar man inte i klarspråk) man kan säga att dom var riktigt okunniga. DOM SAKNADE EMC KOMPETENS.
    Felet dom gjorde var att bara ha ETT elnät till pumparna, får man en transient i nätet så kan transienten slå sönder alt.

    Vi är presis lika okunniga som inte skyddar våra hus datorer mot åska se länk (man kan säga att forsmark fick åska i sitt elnät)
    http://www.transient.se/

    http://sv.wikipedia.org/wiki/Elektromagnetisk_kompatibilitet

    civil och militär sårbarhet jag tror inte att kärnkraft verken nu klarar emp
    http://www.kamic.se/pdf/EMMA_info.pdf

    lite allmän info
    http://www.diva-portal.org/diva/getDocument?urn_nbn_se_vxu_diva-519-2__fulltext.pdf

    å andra sida så behöver en härdsmälta inte bli ett problem utanför kärnkraftsverket.

  14. Bengt Axmacher skriver:

    Tack för ett bra klargörande. Få se om Johan har ytterligare att tillföra diskussionen

  15. säker? skriver:

    Svt RAPPORT 10:52 In i programet SOLEL oj det verkar vara lite på gång.
    http://svt.se/svt/road/Classic/shared/mediacenter/index.jsp?&d=37591

    Solel kan föras ut på nätet till ex vattenmagasin(pumpa upp vatten) och senare tas tillbaka.under natten, tekniskt enkelt och relativt låga förluster.
    Värme kan för övrigt sparas i en vanlig ackumulatortank via en el-patron (varmvattenberedare)
    Med batterier så kan man slippa Eons fasta avgift och elkostnaden.
    Elbilar kan laddas hemma utan skatter (bensinskatt)
    Men tyvärr är vi inte där än.

  16. rBengt Axmacher skriver:

    Jo, jag vet, och det finns många andra bra förslag också. Men de tar tid. För bilar räcker det nog ganska snart, men vi har närmre 1000 kolkraftverk jorden runt, som tillsammans står för närmre hälften av alla koldioxidutsläpp, och som dessutom tar livet av ett antal människor samt skapar sotnerfall och långt mer radioaktivitet än några kärnkraftverk, annat elände att förtiga.
    Enligt Prof Jim Hansen, den störste miljökämpen vi har, den i särklass angelägnaste uppgiften.

  17. säker? skriver:

    ”Om 5 år skall det vara operativt”
    Och hur många år till innan alla kommuner har det i fjärrvärmen?
    Men tekniken är verkligen intressant och kan bli användbar.
    (även användbart för alkaida ”smutsig bomb”)
    Men solel kan redan vara operativt då.
    Vi får nog köra på våra osäkra kärnkraftsverk lite till, kolkraft är inte bra som du sa, men där kan man byta kolet mot kärnvärme ja, men det tar tid.
    Om bara den politiska viljan fans så kunde man bygga sopeldade kraftvärmeverk, dom skulle kunna stå färdiga om fem år. Det skulle je jobb NU dessutom, Men jag kan nästan lova att det inte blir så.
    Hur ska politikerna kunna erkänna att recycling återvinning av plast var tokigt, plast är olja och passar utmärkt för kraftvärmeverk, nästan hela sopsorteringen blir värdelös.

  18. Bengt Axmacher skriver:

    Ja, jag har väl inte direkt tänkt mig att det skulle användas i fjärrvärme här i Sverige. Vi bränner ju f ö alla sopor vihar och det räcker inte till, utan vi måste ta till både flis, olja och naturgas. Ändå ingen dum idé. Mycket klokt att återvinna plast, uppeldat, blir det koldioxid, återvunnet fortsätter det att vara plast och kolet är bundet lite till.

    Kina närmar sig ett halvt tusen kolkraftverk,och det blir ytterligare ett färdigt var fjärde dag. De svarar tillsammans med andra länders kolkraftver för mer än 50 % av all utsläppt koldioxid. Det går inte att ersätta med sopeldning i brådrasket. Så mycket sopor finns inte i hela världen
    Däremot finns det flera hundra kärnkraftverk i världen, som har varit i drift ett avsevärt antal år. Det har varit två olyckor, den ena utan några dödsfall alls, den andra med något tiotal. Det händer kolgruveolyckor nästan varende dag, större ibland, mindre ofta. Dödsfallen kan räknas i tusental. Nersmutsningen av atmosfären är förfärlig, radioaktivitet, tungmetaller, sot, nitrösa gaser, koldioxid och svavelföreningar. I Kina får folk stundtals ha masker på sig i städerna.
    Det finns inget enda energislag som lett till så lite trassel som kärnkraft. Rädslan är hysterisk, upphaussad av okunniga journalister och fanatiker.

  19. Johan Simu skriver:

    Jag tror det är viktigt att veta exakt vad du klassar som säkert respektiva osäkert?

    Under de över 50 år som vi haft lättvattenreaktorer i drift, varav det nu finns långt över 400 i världen, så har vi haft en endaste stor olycka. I den olyckan skadades inte en enda person, det enda radioaktiva utsläppet var försumbart. Enda konsekvensen blev ekonomiskt för reaktorägarna. Det finns ingen annan storskalig industri i världen som kan mäta sig med det.

    För dagens reaktorer så visar säkerhetsanalyser att sannoliketen för en härdsmälta är av storleksordningen en per miljoner reaktorår eller mindre. För genration 3+ reaktorer är det storleksordningar mindre än så. För ESBWR tex är det en gång per 29 miljoner reaktorår.

    Sen om du får härdsmälta har du flera barriärer mot omvärlden. Först tryckkärl och sen inneslutningsbyggnaden. Man hamnar på sannolikhetet under en per miljarder reaktorår för att allt ska paja så det kan ske en storskalig spridning av radioaktivt material. Jämfört det tex med risken för att en stor komet ska trilla ner vilket är en på några tiotals miljoner år. Eller att en jättecaldera(tex yellowstone) ska få utbrott vilket sker en gång på några hundra tusen år.

    Det är alltså långt sannolikare att du kommer dö av ett kometnedslag eller annan massiv katastrof än att du någonsin överhuvudtaget ska påverkas av en härdsmälta. Det ger lite perspektiv på riskerna med kärnkraft…

    I andra reaktortyper tex pebble bed reaktorer så kan en härdsmälta överhuvudtaget inte ens ske och det spelar överhuvudtaget ingen roll ifall kylpumparna i den reaktortypen lägger av helt och hållet. Då blir hela osäkerhetsdiskussionen mer eller mindre meningslös…

  20. säker? skriver:

    johan
    ”I andra reaktortyper tex pebble bed reaktorer så kan en härdsmälta överhuvudtaget inte ens ske och det spelar överhuvudtaget ingen roll ifall kylpumparna i den reaktortypen lägger av helt och hållet. Då blir hela osäkerhetsdiskussionen mer eller mindre meningslös…”

    Jag håller med tekniken är antagligen säker, men terrorister kan göra smutsiga bomber,
    Ska Iran; Irak, Syrien, Libyen, Kina ha sådana anläggningar? Man kan skicka hela eller innehållet i en kontainer till vita huset.

    Risker måste vi ta men du gör vetenskapen en okänts med att överdriva säkerheten med kärnenergi
    Kärnenergi kan vara en bra lösning.
    Men varför tvinga människor att köpa el. Helst vill jag ha min egen el SOLEL det är ungefär som den dyra el vi köper av mellanhänder, jag vill köpa el direkt från elbörsen, utan det av politiker nu skapade ockret., (knappast en liberal tanke) man skapade en marknad som det inte fans behov av.

  21. Johan Simu skriver:

    Vill man göra en smutsig bomb gör man det lättas genom att bryta sig in på ett sjukhus eller diverse industrier och stjäla deras strålkällor. Kärnkraftverk eller avfallsförvaringar är utan tvekan det svåraste stället att försöka knycka radioaktivt material. Dessutom är det inte särskilt meningsfullt att använda använt kärnbränsle för smutsiga bomber(majoriteten av använt kärnbränsle är harmlöst uran), man vill helst ha tex rena gamma preparat för det med hög specifik aktivitet(dvs Bq/kg), vilket återigen återfinns på sjukhus och industrier. Du kan göra betydligt värre saker med en ren kobolt-60 strålkälla än du någonsin kan göra med några kilo använt kärnbränsle.

    En smutsig bomb är egentligen inte överdrivet mycket värre än en vanlig hederlig bomb heller, inte om man ser till hur många man kan förvänta sig skadsa. Den stora skillnaden blir att upprensningen efter den smutsiga bomben kommer kosta en slant. Se tex FOI’s rapporter om smutsiga bomber.
    http://www2.foi.se/rapp/foir1973.pdf

    Jag överdriver inte säkerheten med kärnkraften och gör definitivt inte vetenskapen en otjänst, jag jobbar själv med just reaktorfysik. Det jag gör är att ge en sund bild av riskerna vi pratar om baserat på vetenskap.

    Jag har inget emot solkraft, vill folk montera paneler på sina tak så är det inte fel med det. Jag tycker personligen det är ett slöseri då solstrålningens dygnsrytm och årsrytm inte matchar elförbrukningens vilket innebär att solkraften är tungt beroende av backup hela tiden. På vintern på morgonen när alla tunga industrier drar igång, då är det becksvart. På kvällen när alla kommer hem från jobbet och slår på tv och datorer, då är det också becksvart. Att man får ett visst antal kWh i medelvärdet över året från solstrålning är inte särskilt relevant då majoriteten av de kWh är producerad under sommaren då elförbrukningen är som lägst. Batterier kanske hade varit en lösning för personlig bruk, men då blir det ännu dyrare, som någon storskalig lösning så duger inte solkraft på högre breddgrader.

    Men nu måste jag dra mig ur denna diskussionen, jag kommer inte ha tillgång till dator på några dagar. Ha en trevlig vecka allihopa!

  22. Bengt Axmacher skriver:

    Tack och ha en bra vecka själv.

  23. säker? skriver:

    Bengt
    Jag såg ett tv program om strålskador där dom påstod att den skadliga dosen inte var linjär ner till origo ”noll”, under en viss nivå avtog skadorna markant, med andra ord så skulle bakgrundsstrålning vara harmlös och ett mindre läckage vara harmlöst, men att höga doser var farliga precis som vi tror idag. Du är medicinare vet du mer?

  24. Bengt Axmacher skriver:

    Det stämmer bra, strålskador, och skador därav, uppvisar inget linjärt förlopp. Man måste komma ihåg att överallt finns och har alltid funnits en bakgrundsstrålning. Den har vi levt med i årtusenden, snarast var den värre förr i tiden. Vi är iviss mening beroende av den, eftersom den hjälper oss med att åstadkomma mutationer, utan vilka evolutionen skulle fungera sämre.
    Risken för strålningsskador på måttliga nivåer är våldsamt överdriven.

  25. säker? skriver:

    Då till fråga 2
    En lite skadlig stråldos (50 mSv) om man får dosen under en minut eller fördelat under 2dagar eller under ett helt år
    (Kaffe kan man dricka varje dag men ett kg på en gång är inte bra, gift utspritt är ok dessutom gott)
    Har det någon betydelse om man får alt på en gång eller utspritt, och tvistar vetenskapen om det i så fall?

    Om nu låga doser är ”ofarliga” så borde utspridd dos vara mindre farligt, min tanke fundering.

  26. Bengt Axmacher skriver:

    Svårt att svara entydigt på detta. Om du tar ett extremfall så förstår du svårigheten. Tänk dig att du får hela den dos du tar emot av bakgrunds-strålningen under hela ditt liv, under en timme istället. Sannolika skäl talar för att du kan ta skada. (Även om jag inte räknat på det.)
    Det är också svårt, för att inte säga omöjligt, att lägga upp studier som besvarar diin fråga. När det gäller doser på måttlig nivå tror jag inte det spelar någon mätbar roll om du får en måttlig dos under kort tid eller mera utspridd över längre tid. Gäller det höga doser är jag osäker. För-modligen finns det studier på dem som exponerades i anslutning till Tjernobyl, när det verkligen blev en påtaglig stråldos i området. Jag vet att antalet cancerfall under åren närmast efter blev långt, långt mindre än man hade befarat, men det har ännu inte gått tillräckligt lång tid för att man skall våga dra några 100-procentiga slutsatser om storleken. Jag har inte sett några studier på länge om detta.
    Svårigheten med studier av det här slaget är att när utfallet blir litet måste man av signifikansskäl upp i mycket stora material. Eftersom riskerna är små så blir också riskerna för misstag pga störande andra risker stor. Cancerrisk p g a rökning inverkar t ex mycket störande i dessa studier. Dessutom vet man att många cancertumörer har en relation till kostvanor och en lång rad gifter inte bara i mat utan också yrkesmässig exponering hos t ex lantbrukare eller kemiska industrier, allmän exponering för luftföroreningar av trafik, kolkraftverk inte att förglömma.
    Jag har suttit av åtskilliga yrkesepidemiologiska kongresser där det vimlar av studier på sådana här problem. Man räknar ut relativa risker för alla möjliga sorters exponeringar. De lite större riskerna är sedan länge kända och kartlagda, som t ex rökning, så nuförtiden blir det mest relativt obetydliga risker. Materialen kan vara hundratusentals individer som man hämtar ur olika databaser och kollar mot yrken och annat. Går det åt några tiotusen personår för att man skal hitta ett fall, så behövs det väldigt många innan en bearbetning är meningsfull. Man hittar risker, i storleksordningen 1,5, dvs en exponering ökar risken med 50%. Det kan låta mycket, men är risken obetydlig så är inte 50% mycket att orda om heller. Känsligheten i studien gör också felkällorna mycket svåra att skilja ut.
    Jag har deltagit själv några gånger, senast (20 år sedan nu, kors vad tiden går) på en världskongress i Stockholm. Jag hade gjort en studie på lantbrukare som visade att deras risk för höftledsartros var ungefär 10, dvs de löpte 10 gånger högre risk än en normalbefolkning att utveckla utslitna höftleder. Min studie visade den i särklass största risken bland alla redovisade studier på den kongressen, men även om det väckte lite uppmärksamhet där bland proffsen. så var intresset i media litet. Cancer väcker mycket större intresse även om risken är obetydlig, felkällorna många och cancern kanske rentav är botbar.
    Din iakttagelse om kaffet är i själva verket toxikologins grundsats. Det är alltid fråga om koncentrationen. Vanligt vatten är giftigt i för stora doser. Koldioxid – som skeptikerna hårresande okunnigt prisar som väldigt nyttigt och ogiftigt – är giftigt för oss och alla andra djur. Hygieniskt gränsvärde är 0,5%, dvs 5000 ppm och dit är det långt kvar, men gränsvärdet avser 8 timmars arbetsdag, inte ett helt liv för samtliga människor. (Höns t ex är känsligare och koldioxid används för att avliva kycklingar med vid slakten.) Jag har skrivit om detta tidigare (http://www.backtobalance.se/?cat=15&paged=2)
    Roligt att du är nyfiken på ett område där de flesta människor är redo att tycka åtskilligt utan att ha ens elementära kunskaper. Bra frågat.

  27. säker skriver:

    Omvänt kan låga doser under kort tid vara farligare än lågdos under ett år?
    Tandläkarröntgen farligare än samma stråldos från bakgrunden (under ett år)

    Nåväl om nu låga stråldoser utdraget över tiden inte är så farligt så blir ett haveri i ett kärnkraftsverk inte så farligt, vi kanske måste bygga nya kärnkraftverk NU.
    Men säkra blir dom aldrig, om ett utsläpp inte är så farligt, så kan vi acceptera en del olyckor, för det kommer vi att få, människan är en dåre på två ben.

    ”Säkerhetslucka bakom stängning av O3”, ”I själva verket hade man upptäckt en säkerhetslucka som skulle kunna ha lett till härdsmälta inom två timmar.”
    http://www.nyteknik.se/nyheter/energi_miljo/karnkraft/article476387.ece

Lämna ett svar