Räknelära för klimatproblem.

Från 45 års läkargärning har jag många minnen från duster med såväl vänner och bekanta som med patienter som talat sig varma för naturläkemedel  av alla möjliga slag.  Man vill inte ha med ”kemiska medel” att göra helt enkelt och gärna inte med läkemedelsbolagen heller.  Resonemanget bygger naturligtvis på att naturliga medel på något sätt skulle principiellt skilja sig från kemiska. Att förklara att naturläkemedel också är ”kemiska” brukade inte hjälpa mycket.  Samma resonemang har på senare år fått en nyare variant, ekologisk mat är bättre an annan mat.  Här kan i alla fall finnas en kärna av sanning, ekologisk mat kan förmodas innehålla mindre av bekämpnings- medelsrester.

Det allra senaste är nu att det finns fossilt koldioxid och så finns det klimatneutralt koldioxid. Det finns ett antal varianter och omskrivningar för detta, men tankeinnehållet är detsamma; förbränner vi fossila bränslen så bildas fossilt koldioxid, som leder till klimatförändring, men när vi bränner biobränslen, så bildas visserligen koldioxid,  men eftersom det inte är fossilt så har det ingen betydelse för klimatet. Detta är grundtanken bakom det stolliga förslaget att låta t ex etanol ersätta bensin, men det gäller i princip för alla biobränslen. Tanken omhuldas särskilt av miljörörelsens olika grenar,  miljöpartiet förstås,  naturskyddsföreningen likaså, men även av naturvårdsverket,  politiska partier av icke-gröna schatteringar och en rad andra organisationer.

Till en början hävdades det att etanol var helt klimatneutralt men på senare tid har man medgivit att koldioxid från förbränning som krävs för framställningen måste beaktas, traktorbränsle t ex från odling och skörd och transport men också del i gödselmedels koldioxidskuld och processer vid framställningen.  Räknar man noga på detta blir nettoeffekten av etanol från vete och majs i stort sett ingen alls. Men jag vill hävda att även om vi räknade bort dessa poster så är det ingen uträkning med några odlade biobränslen, även om saken kan komma i ett annat läge när det gäller restprodukter från annan hantering.

Vi måste lära oss räkna på rätt sätt. Man gör det för enkelt för sig om man bara förklarar med att koldioxiden som bildas när man bränner etanol har ju tidigare upptagits av vetet när det växte så nettoeffekten blir noll. Med det resonemanget blir nettoeffekten av skogsbränder naturligtvis också noll, vilket väl framskymtar i t ex naturskyddsföreningens intresse för anlagda skogsbränder i främst en del udda växters och insekters intresse.

(Skogsbränder står nu i realiteten för enorma koldioxidtillskott varje år och effekterna kvarstår åtskilliga år innan ny skog börjar fungera. Ingen annan enskild åtgärd tror jag så snabbt skulle löna sig som ett kraftigt överdimensionerat brandskydd för skog. Men det är en annan historia.)

Men nettoeffekten blir inte alltid noll, om man räknar noga och framförallt inte om man tar hänsyn till de alternativ som finns. Den som har lite kunskap om vanlig dubbel italiensk bokföring och i företagsekonomi kommer nästan genast att inse detta, men jag tänkte förklara mera ingående även om  många kanske tycker det är självklart. Eftersom de här skrivningarna om biobränslenas förträfflighet och klimatneutralitet fortfarande florerar i den ena utredningen efter den andra känns det rätt att påpeka självklarheter.

Begreppet kolcykeln är ju välkänt. Kol i ena eller andra formen rör sig ut och in i biosfären och in och ut i atmosfären och dessutom in och ut i haven efter ett mönster som vi känner rätt väl även om det finns kunskapsluckor. Kolets vandring in i och ut  ur oceanerna, huvudsakligen i form av koldioxid, men i havet även som kolsyra och karbonater, är det område vi behärskar sämst. Att det är också det område som vi har minst möjligheter att påverka får vi acceptera.

De olika kolförråden som oljor, skiffrar, gas och rent kol i jordskorpan,  organiska kolföreningar i biosfären, koldioxid i atmosfären och i havets ytliga skikt och karbonater i havets djupa skikt och på havsbotten är vår balansräkning. Vi tvingas acceptera att
en del av dessa poster är obekanta till sin storlek. Det behöver dock inte påverka resultaträkningen.

Kolets olika lokaler utgör balanskonton, fem st.:

11: Djuphavet

12: Ytligare vatten i haven.

13: Biosfären

14: Jordskorpan:

15: atmosfären.

Vårt akuta problem är att koldioxidhalten i atmosfären är för hög och att ökningstakten ökar ytterligare. Det finns komplikationer på andra områden, med andra växthusgaser och med de svårbedömda mängderna i haven, men vi lämnar det tills vidare därhän och försöker trösta oss med att vi kan inte göra något påtagligt åt dem så långt vi vet tillsvidare.

Om vi säger att all koldioxid som går ut i atmosfären från t ex förbränningar eller från haven är debetposter, så är allt  upptag av koldioxid till t ex biosfären, till haven  eller som vi sprutar ner i underjorden kreditposter.

Det ligger i vårt intresse att vi låter så mycket kol som går vara kvar i underjorden, och det ligger också i vårt intresse att flytta så mycket koldioxid som möjligt till biosfären eller tillbaks ner i underjorden.

Nu listar vi alla debetkonton.

21.  Koldioxid som vandrar ut ur havet.                                 

22.  Koldioxid som bildas av biosfären vid dissimilation       

23.  Koldioxid som bildas vid förbränning av bränslen

24.  Koldioxid som bildas vid skogsbränder  

25.  Koldioxid som bildas från cementprod.

Sedan tar vi kreditkonton:

31: Koldioxid som tages upp av haven

32: Koldioxid som tages upp av biosfären gm assimilation

33: Koldioxid som djuplagras 

Det finns kanske fler konton, men dessa är de väsentliga. Däremot finns det naturligtvis en hel rad underkonton, olika sorters bränslen t ex.

När vi eldar etanol från vete blir det två ”verifikat”, ett från odlingen och ett från förbränningen.

Vid odlingen ökar kol i biosfären till 1) veteaxet, och 2) underjordiska och ovanjordiska delar av veteplantan. Atmosfären tillförs koldioxid från traktorkörande, transporter mm, men samma mängd kol (dioxid) som nu finns i planta och ax bortförs ur atmosfären.

Vid förbränningen återförs den mängd koldioxid som bundits i axet. resten av plantan för multnar under säg 2-4 år och den delen koldioxid får sättas upp som en ”avskrivning” under de närmaste åren.

När fyra år har gått har all koldioxid som plantan bundit återgått till atmosfären, men den del som tidigare tillförts av traktor mm har inte kompenserats, och den del som fanns i rot och planta har inte gett oss något energiutbyte.Det blir inte särskilt förmånligt om man sätter siffror på de olika posterna.

Nu tänker vi oss en alternativ odling av  energiskog.

Den får växa i tre år och då ser  det ut ungefär som när vi odlade vete, men det blir betydligt mycket mindre traktorkörning.

När vi skördar energiskogen kan vi använda hela plantan utom roten. Roten dör inte utan skjuter nya skott och tillväxer nästa 3 års period igen. Förlusterna genom multning blir alltså mycket mindre ända tills odlingen brytes efter ett antal år.

Eldar vi efter skörden upp skogen som t ex bränslepellets så får vi glädje av nästan alltihop, skörd och transporter och pelletering kostar dock en del extra koldioxid. Sätter man siffror på detta kan det vara ett bättre utfall än vete, men det krävs nog specialistkunskaper för att räkna ut exakt.

Nu finns det också ett tredje alternativ. Efter skörden eldar vi inte upp skogen utan gör spånskivor av den. Spånskivor har i genomsnitt en avsevärd livstid, så vi får inte tillbaks energin förrän spånskivan kasseras och bränns.  Men i stället kan vi få motsvarande mängd energi genom att bränna naturgas. Nettoutfallet blir då vida förmånligare i det korta tidsperspektivet. Naturgas är mycket energitätare än pellets så när vi tar ut samma mängd energi från gas bildas det mycket mindre mängd koldioxid. Energiskogen har alltså bundit en viss mängd koldioxid som försvunnit ur atmosfären. Naturgasen har gett oss samma mängd energi som energiskogen skulle ha producerat men det blir betydligt mindre mängd koldioxid som återvänder till atmosfären. Vi har alltså en nettovinst i form av tämligen bestående minskning av koldioxidmängden i atmosfären. Och dessutom har vi fått en massa spånskivor.  

Folk som driver företag och vill uppnå bästa resultat strävar alltid efter bästa möjliga utfall i varje del av verksamheten.  En företagare räknar alltid genom de olika alternativ han har när han skall använda sina resurser. Det är oklokt att inte tänka på samma sätt när man vill uppnå bästa möjliga resultat av koldioxidsparande åtgärder.

Räknat på detta korrekta sätt med egna konton för både debet och kredit så går det nästan aldrig att räkna hem någon odling av biobränslen utan att det blir förmånligare att bränna fossila bränslen och använda arealen som effektivast möjliga s k sänka av koldioxid.  ( Energi man behöver kan naturligtvis lika gärna hämtas från något annat äkta förnyelsebart område, vindkraft, solceller eller vad som helst.)

Det kan finnas mark där det är svårt att driva någon alternativ odling, Men eftersom riktig skog nästan alltid är förmånligaste alternativet om man vill ha en bra sänka är det endast utomordentligt usel mark som kan tänkas vettig att använda.

Miljörörelsen har envist hävdat att skog inte är någon särskilt bra sänka och gjorde åtminstone tidigare intensivt motstånd mot skogplanteringar. Den skog som Naturskyddsföreningen iförsta hand är intresserad av är s k urskog, som är tänkt att antingen brännas på plats med långa mellanrum eller att endast få multna ner. Man måste ha klart för sig att det är virkesuttagen som räddar undan kolen från att återvända till atmosfären. Den ekonomiskt bästa skogen är den skog där de största virkesuttagen görs, det gäller både resultat i kronor och ören och i assimilerad koldioxid. När vi bygger bör vi bygga trähus, då är kolet parkerat förmånga år framåt.

Skogsforskningen har detta samband klart för sig men hävdar likafullt att det finns utrymme för att också ta bränsle ur skogen. Det må i så fall var virkesrester, stubbar och liknande där enda alternativet annars är nedmultning.

Helt annat är läget när det gäller biobränslen, främst biogas, som produceras med hjälp av kompost, gamla deponier, rester från livsmedelshantering, djurhållning etc. Det nyttiggör energi som annars gått upp i t ex metan och  därmed ytterligare ökat växthuseffekten.

Jag återkommer i sinom tid med siffrorna, det är till att börja med inte dom som är viktiga utan sättet att tänka.

Man kan avsluta med att inse att koldioxid är en enkel kemisk förening som det bara finns en enda variant utav. Det är fånigt och irrelevant att prata om fossil koldioxid. Jag inser att det är bra om vi kan minska förbrukningen av fossila bränslen, men det blir svårt för klotet att närma sig noll.

Vad tror du förresten OPEC säger då? De sänker naturligtvis priset och i varje fall de länder som sitter på oljefyndigheter där man nästan bara behöver hinka upp oljan kan gå utomordentligt långt ner i pris innan det blir en förlustaffär. Många länder kan då inte förväntas motstå billig olja. Det är bra om vi kan komma dit hän att ytterligare prospektering avstannar – just nu kör dom ett race som aldrig förr. Den olja som kan pumpas upp från nuvarande källor och anläggningar kommer att brännas antingen vi vill eller ej och det är en angelägen sak att göra det på förnuftigaste möjliga sätt. 

Vi kommer också att fortsätta flyga. Det är ju inte bara piloter som blir arbetslösa om vi låter bli.  Flyget ökar fortfarande och kommer nog att fortsätta på samma sätt ett tag till.  Höj gärna bränslekostnaden till samma som för markbundna fordon, så att inte flyget får något otillbörligt ekonomiskt övertag på andra frakter.  Men låt oss flyga sedan i den mån vi fortfarande har råd. Det är mycket enklare att spara fossila bränslen på markbunden verksamhet. Det finns nästan inga fordon som rullar på vägar som inte lika gärna kan drivas med el: plugin eller hybrid. Elektriciteten kan hämtas från kärnkraft. Ett elbaserat samhälle har stora fördelar eftersom distributionsnätet i det närmaste är utbyggt. Det sparar transporter i varje fall av drivmedel.   

Ett svar till “Räknelära för klimatproblem.“

  1. Tege Tornvall skriver:

    God middag. Helt rätt: all CO2 är CO2. Jag bifogar en av mina sammanfattningar om klimat och bränslen:

    Mer av nyttiga livsgasen CO2 i atmosfären stimulerar mer växtlighet. Enligt satellitmätningar från NASA ökade jordens samlade biomassa (växtlighet) med 6,2 procent åren 1984-2004, rimligen som en följd av att atmosfärens CO2-halt ökade från kanske 360 till 380 ppm. Samtidigt ökade jordens medeltemperatur nära markytan (i den mån den kan meningsfullt definieras och mätas) något fram till el Ninjo-året 1998, stagnerade sedan och blir sedan 2007 svalare – medan CO2-halten fortfarande ökar.

    Temperaturen styrs som bekant av solens cykliskt växlande aktivitet och dess påverkan främst på havsströmmar och molnbildning. Vi upplever nu ett solminimum sedan snart två år påminnande om lilla istiden under bl. a. mitten av 1600-talet (Maunder minimum) resp. 1810-12 (Dalton minimum).

    Solens växlande aktivitet samvarierar helt med växlande temperatur och klimat. Det gör däremot inte CO2-halten. Havens enorma vattenmassor värms resp. kyls mycket långsamt med hundratals års eftersläpning. Sedan lilla istiden ca 1450-1850 har jorden nära markytan långsamt värmts igen med en dryg grad, varav 0,7 grader under 1900-talet. Samtidigt har haven värmts och behåller sin värme länge än fastän atmosfärens uppvärmning nu avstannat och förbytts i avkylning. Allt rör sig om tiondels grader, inte som FN:s klimatpanel IPCC och klimatalarmister påstår flera hela grader.

    Varma hav släpper ut mer (tar emot mindre) CO2 och vattenånga (den överlägset dominerande växthusgasen med 95-98 procent av effekten). Svala hav tar emot. Eftersom haven värmts och fortfarande är varmare, släpper de ut mer CO2 och ökar halten i atmosfären, som nu är ca 390 ppm med ca 4 procents bidrag från människan. Men det har fortgått trots nedkylning 1940-75 liksom de senaste åren – i samvariation med solens aktivitet. Det pågick trots världens ekonomiska kris med lägre produktion och mänskliga utsläpp 1929-31 och pågår trots nuvarande motsvarande kris.

    Växthusgasernas värmande effekt är marginell och avtagande, eftersom deras IR-bandbredd till största delen är mättad så att de inte kan ta emot mycket mer energi. Den dominerande vattenångan täcker dessutom det mesta av koldioxidens bandbredd.

    Även om CO2-halten (som svarar för en bråkdel av den samlade växthuseffekten) fördubblades, skulle temperaturen enligt kemister och fysiker inte öka med mer än en halv grad. Däremot skulle det stimulera mer växtlighet. I växthus ökar man halten tre-fyra gånger till 1.200-1.500 ppm just för att det skall växa mer. Att de blir varmare beror på att solen lyser genom glaset.

    Låt oss därför frikänna CO2 som bov. Det ändrar förhållandet mellan bränslen. Alla är kolbaserade och släpper ut giftiga avgaser av olika slag. Vi måste generellt minimera förbrukningen = optimera produktion, distribution, bruk och förbränning samt maximalt rena avgaserna. Då blir läget detta:
    – diesel: högst energiinnehåll, ändligt men ännu tillgängligt, ganska billigt, smutsiga avgaser som kan renas allt bättre
    – bensin: 88 procent av dieselns energiinnehåll, ändligt men ännu tillgängligt, ganska billigt, smutsiga avgaser som renas allt bättre
    – etanol: 63 procent av dieseln, begränsad tillgång, dyrare, råvaror måste odlas, vissa giftiga avgaser kan renas, kan iblandas, angriper motordelar
    – naturgas: bra energiinnehåll men svårt jämföra; god potentiell tillgång, få mackar, ganska billigt, något renare, separat tank
    – biogas: bra energiinnehåll men svårt jämföra; liten tillgång, få mackar, dyrare, något renare, separat tank
    – metanol: hälften av dieselns energiinnehåll, inte på marknaden, giftigt, angriper motorn, kan tillverkas billigt, kan iblandas, bas för andra bränslen.

    Enligt nederländske professorn Peter Odell räcker fossila bränslen länge än och lär driva de flesta fordon hela detta sekel; nya oljefyndigheter utvinns, men olja fasas ut först, naturgas räcker länge och kol ännu längre samt kan renas i slutna processer. Biobränslen är reserv, komplettering och ersättning med självförsörjning och oberoende av skurkstater som starka motiv.

Lämna ett svar