Slutreplik i skeptikernas drev. Verkligen?

Brännpunktssidan idag i Svenska Dagbladet har topparna (?) i det s k Stockholms-initiativet fått slutreplik (?). Det är väl förmodligen SvD som stått för den rubriken och man undrar om därmed menas att skeptikerna har ”segrat” eller om man vill ha slut på det skeptiska skrivandet.

I vilket fall som helst är det den gamla vanliga visan om IPCC:s ”politiserande” som tröskas ett varv till.

Ett överväldigande antal vetenskapsmän är ganska övertygade om att människans snabba uppeldande,  under säg ett par hundra år,  av bränslen som planeten sparat och gömt under kanske en årmiljard, nu ger oss en snabb koldioxidökning i atmosfären vilken kan komma att ställa till med trassel. De stödjer sig på ett avsevärt antal studier publicerade efter peer review på övligt sätt i ansedda tidskrifter. För den som är lekman verkar tankegångarna  plausibla. Ingen har hävdat att något är slutgiltigt bevisat. Men följderna kan bli katastrofala med mänskliga mått mätt. En del tror att det kommer att medföra en helt ny klimatordning som kommer att decimera mänskligheten och rasera den civilisation vi vant oss vid. Andra tror att det blir följder, men att de är hanterbara. För de allra flesta förefaller det självklart att försöka begränsa problemet genom att i första hand minska koldioxidutsläppen. Med detta har dock ingen menat att det bara är koldixoid som är ett bekymmer.

Dock är det så att koldioxiden är det vi har möjlighet att göra något åt. Det förefaller vettigt även av det skälet att inom några år blir vi tvungna att lösa en annalkande energikris i vilket fall som helst, eftersom fossila bränslen är en ändlig resurs. 

Till yttermera visso har koldioxiden en alldeles uppenbar effekt på världshaven, i och med att pH sjunker.  Den som har biologisk utbildning förstår nog bättre än lekmän vilken risk för skador på marint djurliv det innebär.

Slutligen är inte koldioxid, till skillnad mot en ofta framförd men likväl felaktig åsikt, inte en helt ogiftig gas ens för oss landgående däggdjur.

IPCC har väl ändå tillkommit som ett vetenskapligt råd till FN för att vara behjälpligt med rationella åtgärder. Hur det skall kunna ske utan en viss politisering är svårt att förstå. Politiker står visserligen lågt i kurs sedan rätt länge, men det är inte liktydigt med att vara ohederlig, och politisering bör väl ses mera som ett tecken på att resultat eftersträvas.

IPCC:s  rapporter vänder sig inte i första hand till vetenskapsmän utan till media, politiker och en bildad allmänhet. IPCC handlar som om en klimatkris är att vänta. Har vetenskaps-männen fog för sina misstankar är det något att vara tacksam för. Visar det sig obefogat så får vi väl trösta oss med att energifrågorna har fått en skjuts mot en långsiktig lösning. Det kommer att kosta en del, men säkert bara en bråkdel av vad det KAN komma att kosta om mänskligheten följer somliga skeptikers uppmaning till fortsatt business as usual och en ständig tillväxt bortom all sans och förnuft.

En del människor tar ofta åt sig alla upptänkliga alarm och är färdiga att måla fan på väggen ideligen. En del är notoriskt lika benägna att förneka alla risker. Pressen förser oss med larm av olika slag i stort sett dagligen. (Det borde sättas stopp för det på något sätt.) Men det finns och har funnits larm som  har varit befogade. DDT har just varit på tapeten som ett onödigt larm, men var det knappast även om förbudet har ställt till med bekymmer för t ex malariabekämpningen.  Rökning har visat sig vara snarare ännu mer ohälsosamt än som först misstänktes. Jag har själv ett en lång rad patienter dö en alldeles för tidig död i lungcancer. Galna kosjukan är ett tredje exempel, den kostade livet på mer kossor än man kunde tro vara möjligt, men en resolut aktion besparade oss med stor säkerhet en rad mänskliga dödsfall i Creutz-Jakobs sjukdom.

Skeptikernas nestor och guru, Prof Fred Singer i Amerika har förnekat alla tre exemplen och flera andra tillika. Skeptiker tycks mig ofta ha en benägenhet att förneka i stort sett alla problem. I övrigt utgör de en ohelig blandning av en inte alldeles överväldigande skara vetenskapsmän, och en mer avsevärd hop lekmän med blandade kunskaper,  motiv och bevekelse-grunder. 

De lyckas alltid hitta studier som talar till deras förmån. Så är det alltid. Det kallas cherry-picking, dvs man läser det  som visar vad man vill höra. Sedan anklagar man motståndarna för att göra detsamma. Man tillvitar ”troende” vetenskapsmän  tvärsäkerhet, men är själv  tvärsäkrast.  Annars kunde man inte hävda att åtgärder vore obefogade. 

Den som inte är med dem, är mot dem.

Låt oss hoppas att diskussionen i SvD är slut. Det är bättre att Erland Källén slipper hålla den här diskussionen igång och kan ägna sig åt det han behärskar.  

Ett otroligt sortiment av skeptikerbloggar, med långt större läsekretsar än några vetenskapliga dito, kommer att hålla diskussionen vid liv med sitt outtömliga förråd av invektiv, tillmälen och antydningar om komplotter, ohederlighet och dolda agendor.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , ,

10 svar till “Slutreplik i skeptikernas drev. Verkligen?“

  1. Magnus W skriver:

    Hav förtröstan 🙂 deras läsarkretsar är ändock små och inget politiskt alternativ i sverige är dumma nog att lyssna på dom.

  2. Bengt Axmacher skriver:

    Tack Magnus för de uppmuntrande orden. Tyvärr är det ju så att de har långt långt fler läsare än de rimligen förtjänar och kommentarer i långa banor. Det är klen tröst att dessa oftast är ganska så okunniga och ungdomligt övermodiga.

  3. Harald Cederlund skriver:

    Bara en petitess – angående det där med DDT:n och malarian. Det är inte riktigt sant att ett förbud mot DDT har orsakat problem med malariabekämpningen. DDT-användningen i afrikanska länder har främst minskat eftersom myggorna har blivit resistenta – mer kan du läsa här.

  4. Anders skriver:

    Jag tror att SvD valde att sätta streck i debatten av den enkla anledningen att samma argument tuggas om och om i all oändlighet. Är det någonting det här meningsutbytet har visat är det ju att diskussionen blir meningslös i dagspressen.

    Tyvärr finns det politiker som lyssnar: http://www.riksdagen.se/webbnav/?nid=410&dokid=GW02MJ456

    Förhoppningsvis utan avgörande inflytande i sitt parti.

  5. Lunken skriver:

    Bra inlägg. Visst blir man trött att deras argument aldrig tar slut, eftersom de använder samma om och om igen, och påstår att de inte är motbevisade. Ger epitetet struts verkligen innebörd (eller innebird 🙂 )
    Problemet är större än CO2 och alla utsläpp och effektiviseringar går hand i hand på ett eller annat sätt.

    Ang CO2 och pH i haven kan denna artikel i Reuters vara intressant.

  6. Karl-Fredrik skriver:

    Visst är många(de flesta) skeptikerbloggar raljerande och trista. Men samtidigt skall man inte glömma att det finns ett oändligt material för bloggare att ösa ur skapat av okunniga och sensationshungriga journalister. Journalister kan skriva vilka logiska kullerbyttor och dumheter som helst vilket en kritiskt lagd person med en anständig naturvetenskaplig allmänbildning och intresse avslöjar. Om man orkar följa med vad som skrivs vill säga.

    Och då den övervägande delen av journalisterna har tagit ställning för alarmistsidan så har ju naturligtvis skeptikerna den största källan att ösa ur för att skriva raljerande blogginlägg. Trist och inget som för en konstruktiv debatt framåt. Men kritiken bör som sagt var inte enbart riktas mot usla skepikerbloggar utan även mot den usla journalistiken i massmedia.

    Jag ser fram emot den dagen då debatten handlar mer om hur vi skall minska vårt beroende av en begränsade resurser som fossila bränslen och mindre om koldioxidräknande.

  7. Bengt Axmacher skriver:

    Tack Lunken. Det är tröttsamt med tjatiga skeptiker och vilsamt när man kan utbyta åsikter och argument med någon som försöker vara balanserad och klok.
    pH i haven intresserar mig mycket – jag har varit narkosläkare en gång för många år sedan och då var det viktigt att ha koll på patienternas syra-bas-status. Och det var då jag lärde mig att koldioxid inte alltid är så nyttigt för människor heller.
    Din länk till Reuters fungerar inte men jag hittade ändå två artiklar av intresse, en lite längre om betydelsen för korallerna, och en kortare som handlade mer om marin fortplantning. Vilken avsåg du?

    Karl-Fredrik. visst har du rätt i vad du säger, det finns ganska många ensidiga alarmistbloggar också. Likaså finns det även en hel del politiker som avstår från att tänka själva och blir ett lätt offer för journalister och -enligt min mening också för naiva och ensidiga miljöfantaster. Läs gärna Anders länk strax ovan. Det är en motion av en centerpartistisk riksdagsman som man inte riktigt vet om man skall skratta eller gråta åt. Han har blivit handledd av någon eller några skeptiker och fallit i alla fällor som går att falla i.
    Men det finns, som du säger, också en motpol med fanatiska alarmister. Jag har berört det tidigare i ett långt inlägg.
    ( En jord av glädje, kan den göras med gnäll eller skäll? 6/9 2008)

  8. Mats Frick skriver:

    Hej Bengt,

    En eloge för en saklig och läsvärd blogg som är föredömligt fri från invektiv eller angrepp. Jag kommer lägga den till min läslista. Det behövs fler bloggar som din. Jag kan tipsa om Lennart Sjöbergs blogg (http://lennartsjoberg.blogspot.com/). Han är professor emeritus i ekonomisk psykologi med specialisering på riskbegreppet. Han har många kloka, väl researchade ord att säga om risker och hur vi som människor och samhälle hanterar dessa.

    Med avseende på pH i haven genomförde Royal Society en sammanfattande studie 2005. Det är inte så himla rolig läsning:

    http://royalsociety.org/document.asp?id=3249

    Frågan börjar uppmärksammas mer på forskningsfronten och det finns en hel del skrivet i Nature och Science under det senaste året. Jag har en hel del referenser om någon är intresserad.

    PS Kolla in referensprogrammet Zotero för att hålla ordning på all info, lysande. DS

  9. Bengt Axmacher skriver:

    Tack för uppskattande ord. Tack också för länkar. Utomordentligt värdefullt, har inte skrivit mycket om haven hittills, men det skall bli. Många förstår inte vilken skada en pH-störning i havet kan ställa till med. Längt känsligare än försurning i insjöar. Och vi har säkert bara sett början.
    Zotero verkar högintressant. Dessvärre är jag inte van att använda Firefox, men ser att det kan kopplas till Word också. Får läsa på. Tack i vilket fall som helst.

  10. Erik Svensson skriver:

    Bra inlägg!

    Klimatdebatten förs knappast fram genom den ”debatt” som drivs på skeptikerbloggarna. De argument som förs fram där kan knappast kallas vetenskapliga, och miljö- och klimatpolitik måste rimligtvis bygga på etablerad och ”peer-reviewad” vetenskap, inte löst tyckande i bloggosfären.

    Hela klimatförnekarrörelsen tycker jag visar bloggosfärens svaghet. Bloggosfären är bra för allmän mediakritik och att driva politiskt viktiga medborgarfrågor som t. ex. motståndet mot FRA-lagen. Bloggosfären är däremot ett uselt medium för vetenskapliga diskussioner. Bl. a. eftersom allting ”publiceras” utan kritisk granskning och det finns ingen certifiering. Vem som helst kan säga i princip vad som helst och i bästa fall backa upp det med en länk till en icke-certifierad hemsida.

    Det arbetssättet i bloggosfären skiljer sig radikalt från hur forskningen fungerar där allting som publiceras måste granskas av minst två externa reviewers. Det gör att forskningen går framåt långsammare än bloggosfären, men å andra sidan så blir kunskapen mer ”säker” än alla de påståenden som dagligen görs i bloggosfären.

    Själv har jag, efter att ha blivit spammad av fanatiska klimatförnekare, beslutat mig för att införa kommentarsmoderering på min blogg. En sådan moderering innebär inte bara att jag rensar ut kommentarer som är uppenbarligen oförskämda och hånfulla, utan även osakliga och ovetenskapliga argument kan hållas borta. Vill någon driva en tes ska han/hon backa upp den med fakta och någorlunda rationella argument. Det är visserligen inte samma sak som ”peer-review”, men ett steg i rätt riktning. Jag tror inte på någon fri kommentarspolicy i ”yttrandefrihetens” namn. Vill folk använda sina bloggar som allmänna klotterplank så är det OK för mig, men min blogg kommer inte att att bli det.

Lämna ett svar