Kvävetrifluorid, liten men kraftig växthusgas, som ökar.

Reuters meddelar idag att den i klimatsammanhang inte särskilt omtalade gasen kvävetrifluorid ( NF3 eller nitrogrentrifluorid ) fyrdubblat sin närvaro i atmosfären. Ny mätteknik har avslöjat detta. 

Kvävetrifluorid är  som AWG-gas 17’000 ggr kraftigare än koldioxid per viktsenhet räknad, men finns tack och lov än så länge endast i blygsamma mängder. Noga räknat rör det sig om sammanlagt 5400 ton i hela atmosfären – vilket alltså såsom växthusgas smäller lika högt som 91’800’000 ton koldioxid, dvs c:a 92 megaton. Växthuseffekten skulle således vara ungefär 0,012 % av vad koldioxiden bidrar med.  En ganska obetydlig mängd – om jag räknat rätt. (Den samlade mängden koldioxid i atmosfären är 780 gigaton.) 

Tidigare har gasen inte kunnat mätas med tillfredsställande ackuratess, enligt Ray Weiss från Scripps Institut för Oceanografi i La Jolla. Med otillfredsställande mätmetoder fick man  år 2006 mängden i atmosfären uppskattad till 1200 ton, vilket nu visat sig vara antingen helt fel (vilket knappast är troligt) eller har det alltså varit en 400%-ig ökning på 2 år. Man har analyserat lagrade luftprov från 30 år tillbaka med den nya metoden och kommit fram till att gasen ökar stabilt.

Gasen är färglös, luktlös och brinner inte. Den har mänsklig användning för tillverkning av vissa lasrar och till att etsa s k silicon wafers (”kiselkort”) och förbrukningen ökar stadigt. Bl a användes den vid tillverkning av platta TV- och dator-skärmar, liksom givetvis vid tillverkning och rengöring av kretskort. Det kan alltså misstänkas att den kommer att fortsätta öka sin närvaro.

Rays Weiss fortsätter med att påpeka att även om inflytandet som växthusgas än så länge är obetydligt så kan den nuvarande ökningstakten gör det motiverat att räkna in gasen bland de växthusgaser som man måste hålla ögonen på.  Den bör fortsättningsvis även omfattas av Kyotoprotokollet.

Den nyfikne kan läsa mer om denna gas här. Den omsätts så långt man kommit framtill endast sakta i atmosfären, 550-750 år. Produktionen är endast industriell och behovet är i ökande.  Man räknar med att om ett par år kommer tillverkningen att uppgå till 8000 ton/år.  Gasen ersätter (o)lustigt nog fluorokarboner, som man försöker undvika pga dess ozonpåverkan.

OBS. Detta är inget s k larm och inte något att hetsa upp sig över ännu, men det kan kanske höra till allmänbildningen att känna till det.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , ,

Lämna ett svar