Aldrig har det varit så fult av så få att flyga så ofta.

Flyget får sig en släng av miljösleven i Svenskan idag i ett flertal små snuttar samlade över nästan ett helt uppslag med en lite längre artikel av Susanna Baltscheffsky på temat ‘få flyger för mycket’. Poängen är att ungefär 3% av passagerarna står för en tredjedel av flygandet. Iakttagelserna, för det är flera studier inblandade, är ganska övertygande, men knappast särskilt förvånande. Det finns gott om siffror på vilket elände dessa storflygare ställer till med i form av tonvis med utsläppt koldioxid, men betydligt mindre om varför de flyger så mycket. Men 60% av alla flygresor är i jobbet, får vi veta och man är väl inte helt ute i det blå om man misstänker att här gömmer sig de flesta av storflygarna. Flera flyger mer än 100 gånger om året och det kan väl knappast tänkas att de gör det för sitt höga nöjes skull.

Bakom ligger gissningsvis det klassiska svenska rättvisetänkandet och det ihärdigt framförda begreppet ekologiskt fotavtryck, där vi var och en efter bästa förmåga skall se till att just vårt blir så litet som möjligt. 

Jag tror att detta synsätt skymmer sikten för oss. Det är kontraproduktivt i så måtto att det blockerar en rationell lösning på hela problemet med koldioxid-ökningen i atmosfären och klimatfrågan. 

Vi jonglerar nu med alldeles för många begrepp och sorter i våra beskrivningar av eländet. Dålig allmänbildning i ämnet statistik hos såväl journalister som allmänhet spelar oss spratt, när vi skall bevaka, bemästra och värdera alla de små för- och nackdelar som vi hittar i våra avtryck.

De här storflygarna ter sig nu plötsligt som en målgrupp att angripa. Kan vi få bort dom så har vi plötsligt minskat flygandet med 30%. Envar inser att det är en omöjlighet, för i gruppen återfinns många av våra toppolitiker ute i  angelägna ärenden, näringslivets toppar och mängder med högt utbildade yrkesmän som faktiskt kan förmodas göra mer nytta än skada för mänskligheten. Möjligen kan vi reducera deras flygande en liten del med utökat nyttjande av IT-teknik och försöka att stoppa en och annan resa som mer kan räknas som någon slags fringe benefit än ett faktiskt viktigt uppdrag.  Säg att vi kan minska deras sammanlagda flygande med 20%. Eftersom de utgör 30% så innebär det att det sammanlagda flygandet minskar med 6%. Och eftersom flygandet utgör 2 % av de sammanlagda koldioxidutsläppen så har vi minskat dem med 0,12% eller 1,2 promille.

Men 6% minskande av flygandet kommer samtidigt att medföra minskad turtäthet och ett antal parkerade plan på marken, säkert ytterligare några konkurser bland flygbolagen, en massa människor mister sina anställningar och via det flygindustriella komplexet yterligare uppsägningar i flygplansfabriker och deras underleverantörer.

Tänl dig att vi skulle försöka handla mer rationellt utan sneglande på individuella fotavtryck. Skulle vi då skjuta in oss på en viktig näringsgren som står för 2% av koldioxidutsläppen, och som dessutom är den näring som har svårast av alla att lösa sitt drivmedels-problem genom tekniska åtgärder? Dessutom skänker den oss glädje och möjliggör för ett ofantligt stort antal människor att se sig om i världen och bekanta sig med andra miljöer och kulturer till båtnad för egen växt och kanske rentav för världsfreden. 

Vore det inte mera rationellt att börja städa upp i den verksamhet som står för ungefär 50% av alla koldioxidutsläpp och som dessutom hela tiden ökar. Företag som därvid också skitar ner atmosfären mer än någon annan  mänsklig verksamhet, med sot, tungmetaller, diverse giftiga föreningar och en mängd radioaktivitet som vida överträffar vad något kärnkraftverk varit i närheten av. Och som dessutom dagligen dödar människor i stort antal vid nästan dagliga gruvolyckor eller på andra sätt i en motbjudande hantering som vanställer vårt klot med jättelika dagbrott.

Det är kolgruvorna jag syftar på och kolkraftverken och det är en lång rad med länder inblandade, sannerligen inte bara Kina som lite orättvist fått klä skott för ett i själva verket globalt elände. Här i Sverige har vi helt tappat det ur synfältet eftersom det inte råkar pågå här.

James Hansen, klimatfrågans nestor, skriver i mängder med artiklar, brev och tal  att kan vi bara lösa kolfrågan så är klimatproblemet i princip nästan ur världen.

Vi har en benägenhet att tro att kan vi minska flygandet bland våra storresenärer med 20% så har vi gjort mycket mer för klimatet än om vi bara lyckas reducera koleldandet med en enda futtig procent.  I själva verket har vi i det senare fallet reducerat koldioxidutsläppen med 5 promille och i det förra, som jag visade ovan, med bara 1,2  promille.

För mig har denna insikt fått mig att nästan hela tappa respekten för alla som här hemma sliter med frågan om de t ex skall flyga inrikes, vilket är billigt, eller åka tåg, som är dyrare. 

Jag får höra ibland att vi  kan inte påverka  kolkraften, Kina måste få sin energi, det är deras miljarder invånares självklara rätt. Detsamma gäller naturligtvis Indien och många andra länder. Jomenvisst. Men det måste inte vara el från kol. 

Det kunde vara från kärnkraft. Det tycker James E Hansen, det tycker James Lovelock, det tycker Patrick Moore som en gång var med och grundade Greenpeace, det tycker Irene Wennemo i LO, Sören Wibe och det tycker folkpartiet och drygt halva svenska folket. Ingen energikälla kan byggas ut så fort och ge så billig el utan subventioner. Den räcker inte i evighet, det kommer att behövas vindkraft och solkraft och vågkraft, storskaligt och småskaligt också, men andra energislag tar längre tid att bygga ut och det återstår mycket tekniskt utvecklings-arbete innan det kan fungera optimalt.  Miljöpartiet, Naturskyddsföreningen och en lång rad miljö-intresserade av andra schatteringar vägrar inse denna nödvändighet, men de viker sig den ene efter den andre, när de sakta tvingas tänka efter.

När vi skall rätt värdera våra insatser måste vi göra prioriteringar. Kolet är mer än halva problemet, det är mest angeläget, det gör mest nytta om vi löser det, och det är fullt möjligt. Men det kräver att  de av oss, som ända sedan Tjernobyl lever med skräcken för strålning, sabotage och kärnkraftsspridning eller har andra fobier som måste bemästras, besinnar sig och inser nödvändigheten.

Transportsektorn är också en stor koldioxidbov. Den kräver åtgärder och en hel del är förhållandevis lätt att göra, främst i form av andra drivmedel men också i form av effektivisering, ändrade levnadsvanor och elektrifiering av bilar och andra transportmedel. Självklart skall det göras.

Flyget är svårare att lösa och också mest angeläget att ha kvar. Dessutom är det en relativt liten del av problemet. Endast miljö-rörelsen, naturskyddsföreningen och vänstern med sina  respektive benägenheter för en asketisk livshållning och förakt för ”de rikas” livsstil blåser upp flygandet till ett oproportionerligt stort problem. Gensvaret blir positivt, delvis eftersom dessa rörelser lyckats lura till sig ett mer eller mindre absolut tolkningsföreträde när det gäller miljöproblem, kanske också delvis för den nära koppling flygplan av naturliga skäl har till atmosfären.  

Det återstår säkert mycket utvecklingsarbete innan vi har ett flyg som klarar sig utan fossila drivmedel. Låt oss behålla det som det är tills vidare. De stora energibolagen kommer i vilket fall som helst aldrig tillåta att vi skruvar ner deras kranar till  helt stängt läge. Det gäller särskilt de stater som bokstavligen bor ovanpå stora oljetillgångar. Vi kan inte hindra dem att flyga. Det är f ö också de som har nästan alla kontrakt på fler maskiner från flygplansindustrin.  Låt dem hållas.

Istället kan vi fundera över vad vi kan göra för att stoppa kolkraften, stänga kolgruvorna och övertyga ängsliga politiker och den övriga mänskligheten om att kärnkraften just nu måste ses som en Guds gåva til planeten Tellus.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , ,

13 svar till “Aldrig har det varit så fult av så få att flyga så ofta.“

  1. Johan skriver:

    ”Endast miljö-rörelsen, naturskyddsföreningen och vänstern med sina respektive benägenheter för en asketisk livshållning och förakt för “de rikas” livsstil blåser upp flygandet till ett oproportionerligt stort problem.”

    Det där måste jag citera någongång. Detta var det bästa jag läst på länge. Du borde verkligen försöka göra en debattartikel av inlägget och bomba tidningarna med det!

  2. Bengt Axmacher skriver:

    Tack för dessa vänliga ord. Skulle kanske fråga Brännpunktssidan om de ville ta in det efter lite omarbetning här och var. Men de brukar vara kallsinniga till mina propåer, fast det var länge sedan jag försökte senast. Har du något annat förslag?

  3. Johan skriver:

    Lite mindre tidningar brukar alltid nappa. Tex corren, NSD och liknande. Bättre med en debattartikel i en sådan tidning än ingen alls 🙂 Har aldrig provat få in något i SvD eller DN själv, känns som att man måste vara minister eller nått för att de ens ska tänka sig att publicera.

    Största svårigheten blir nog att krympa ner inlägget till den begränsade textmängd som de flesta debattsidor accepterar.

  4. Bengt Axmacher skriver:

    Nja, minister behöver man väl inte vara, jag har faktiskt lyckats ett par gånger, men det är snart 20 år sedan.
    Jag skall stryka ner den lite så får vi se hur det går.

  5. Daniel skriver:

    Oj vilken flygkramare du är. Men i vilket fall spelar det inte så stor roll hur bra eller dåligt man tycker flyget är, vi kommer i vilket fall få se enorma förändringar över de närmaste åren när flyget går från infall (”vad sägs om en weekend i London med RyanAir, älskling?”) till ouppnåelig lyx.

    I år går flygbranschen back 30+ miljarder kronor globalt. Endast med ett oljepris på 95 USD/fat kan flygbranschen nå break-even nästa år (även om enskilda bolag fortfarande kommer att gå i konkurs då). Men det finns ingenting som tyder på att olja kommer att vara så ”billig” under de närmaste åren. Som jag ser det är det ”flygindustriella komplexet” om inte dömt till undergång så åtminstonne i expressfart på väg mot en rejält krympt kostym.

    Och dessutom tycker jag i vilket fall att du har fel i stora delar av ditt resonemang. Om du använder 100 kronor till konsumtion är just transporter generellt (inte bara flyg) i princip det sämsta du kan använda dem till då detta representerar störst energiförbrukning och också har störst miljöpåverkan (co2-utsläpp) jämfört med all annan typ av konsumtion.

    Även om flyget bara står för 2% av co2-utsläppen globalt måste du ställa det i relation till att endast en global överklass – bara en liten del av jordens befolkning – överhuvudtaget någonsin har flugit. Det är vi som äter kakan men de som får lida av konsekvenserna eftersom de har sämre kunskaper, teknik och ekonomi för att möta jobbiga klimatförändringar på ingång.

    Numera kan man åka upp i rymden som turist. Det kostar för tillfället 20 miljoner dollar och endast 5 personer har än så länge gjort de. Även om denna typ av turism skulle expandera starkt framöver skulle den självklart endast generera en marginell mängd av de globala co2-utsläppen. Betyder det alltså att vi ur miljösynvinkel kan vara likgiltiga eller positiva till den om de som varit uppe i rymden samtidigt intygar hur fantastiskt det var? Självklart inte säger jag men du kanske tycker det utifrån ditt resonemang ovan?

  6. Bengt Axmacher skriver:

    Det jag var ute efter i min blogg var att om man vill reducera koldioxiden i atmosfären, så måste man börja med den största boven som man kan göra någonting åt – kolkraften – istället för med en liten bov som man inte kan göra mycket åt.

    Om man däremot tycker att det viktigaste är att livet skall vara rättvist så kan man gärna få börja med flyget och lösa problemet på det typiskt svenska sättet. Kan inte alla flyga lika mycket så är det enklast att ingen får flyga alls.
    Daniel, din kommentar handlar endast om rättvisa. Jag är inte någon storflygare, flyger aldrig inrikes och utomlands 1-2 ggr per år. Jag känner inte minsta avundsjuka mot dem som flyger 100 gånger om året eller mer, och jag känner flera sådana. Jag känner också flera som aldrig flyger, t o m några som ALDRIG någonsin har flugit. Ingen av dem verkar ha tyckt att de är orättvist behandlade heller.

    För mig får gärna de som har råd ge sig ut i rymden. När energikällan är väte bildas det väl ingen koldioxid alls f.ö. På vilket sätt skulle alla vi andra fara illa av det?

    Om Du tror att det flygindustriella komplexet är dömt till undergång inom en snar framtid så är jag övertygad om att Du misstar dig grovt.

    Däremot kommer de flygbolag som verkar från länder där man gläds åt höga priser på flygbränslet att bli utkonkurrerade av arabstater och andra stater som bor ovanpå sina oljekällor. Och de staterna kommer att flyga med oss alla som passagerare, och till priser som vi är villiga att betala.

    Tänk, Daniel!
    Än är det inte förbjudet.

  7. Daniel skriver:

    Jag håller inte med om att det viktigaste för mig är rättvisa. Det viktigaste för mig är att stävja verksamheter som är problematiska ur ett miljöperspektiv – där man kan göra det. Och som jag ser det är det lättare att begränsa vårt flygresande i Sverige än det är att påverka hur många kolkraftverk man bygger i Kina eller hur mycket man använder sina bilar i USA. Men det ena behöver förstås inte utesluta det andra, självklart borde man verka för att alla dessa saker görs.

    Att begränsa flygresandet handlar förstås inte om förbud, det kan handla om (ökade) miljöavgifter på utsläpp, att försöka påverka normer eller kanske att utveckla bättre teknik för distansmöten osv.

    Möjligtvis kan jag ha känslor inför en annan sorts rättvisa än den du nämner (som kanske snarare kan betraktas som avundsjuka), nämligen den som handlar om globala orättvisor.

    Väte är inte energikälla som vi kan gräva upp ur marken utan en energibärare (som el). Den måste produceras av andra energikällor och idag framställs 96% av vätet från antingen naturgas, olja eller kol och framställningsprocessen är mycket energikrävande. Låter det attraktivt?

    Mina tankar om det flygindustriella komplexet har jag utvecklat här: http://efteroljan.blogspot.com/2008/08/ryanair-sist-till-rakning.html

  8. Karl-Fredrik skriver:

    Daniel
    Jag är frågande till det du säger.. ”man skall stävja verksamhet som är problematisk – där man kan göra det”. Men om det nu är så att det man kan påverka är försumbart i sammanhanget och det man inte kan påverka är det som verkligen står för huvuddelen av utsläppen och dessutom för den helt övervägande delen av ökningen som pågår blir ju ens egna åtgärder mest en moralisk posering.

    Men att begära att den vanliga medborgaren skall acceptera rejäla uppoffringar som bevisligen är meningslösa i sammanhanget för att våra politiker skall kunna resa jorden runt till diverse glamorösa konferenser för att sola sig i den moraliska glansen över sin förträfflighet riskerar att bli väldigt svårt att ”sälja in”.

    Oj, det sista stycket blev allt väldigt ”populistiskt” och tramsigt. Men det beskriver ändå hur väldigt många känner och resonerar.

  9. Bengt Axmacher skriver:

    Daniel. Jo, jag är bekant med att väte är en energibärare och vet också att produktionen medför koldioxidbildning, som den har bedrivits. Det har dock kommit några nya förbättringar av metodiken med elektrolytisk produktion från vatten med hjälp av el, samtidigt som råvaran för tidigare produktion stigit i pris, så det lär bli ändring.
    Helt klart är jag positiv till att järnvägsnät och andra alternativ till flyg förbättras. Men man måste också ha klart för sig att flyg med alla förgreningar är ett stort och legitimt näringsfång och försök att kväsa flygandet skulle medföra en djup ekonomisk kris om det lyckades.
    Jag delar helt din uppfattning om att globala orättvisor är något som borde bekämpas. Med alla till buds stående medel nästan. Att flygfrekvens skulle vara en relevant mätare på dessa orättvisor kan jag inte riktigt hålla med om.

    Karl-Fredrik. Du har i alla fall fattat vad jag menade och lade till en klok formulering om att många synes tycka det är angelägnare med moralisk posering, än att något verkligen blir uträttat. Det är precis detta det handlar om. Det kan nog vara bra att ståta med ett varmt hjärta, men i ett allvarligt läge är vi mer betjänta av en kall hjärna.

  10. Daniel skriver:

    Ok, låt mig förtydliga min positon.

    Från att priset på olja har stigit med 500% på mindre än 10 år (vilket är orsaken till dagens kris i flygindustrin) utgår jag från att det kommer att stiga med hundratals procent till utifrån *dagens* höga nivåer inom något decennium eller två. Skälet till prisökningen är att vi kommer att passera oljetoppen och befinna oss i ”nedförsbacken” inom 10-20 år. Redan idag förbrukar vi 4-6 gånger mer olja varje år än vi hittar ny olja, det är för mig bara en tidsfråga innan vi inte kan ersätta produktionsnedgången i existarande källor med nya källor.

    När produktionen av olja går ner (lite) kommer oljan att bli (mycket) dyrare. När produktionen av olja går ner mycket kommer oljan att bli astronomiskt mycket dyrare. Och då kommer all annan energi att också bli dyrare (kol, naturgas, el etc.).

    Så mina åsikter ovan beror inte i första hand på att jag tycker att flyg är ”dåligt” (moraliskt förkastligt) utan mer på vad jag tror vi i vilket fall kommer att bli tvugna att anpassa oss till. Vi kommer inom kort att vara tvugna att sluta flyga så mycket och varför då inte börja redan nu så att övergången blir lättare och vi redan nu skonar miljön där vi kan? Sjävklart tycker jag inte att ”vanliga människor” ska uppoffra sig så att ”politiker” (eller affärsmän eller forskare) ska kunna flyga jorden runt utan att alla ska fundera över om nästa flygresa verkligen är nödvändig. Men när priset på flygresor stiger kraftigt kommer detta i vilket fall att hända per automatik…

    Karl-Fredrik, utifrån detta resonemang blir dessa typer av åtgärder (”uppoffringar”) inte ett poserande utan en förberedelse inför en framtid som det inte går att förhandla med (börjar oljan sina så börjar den sina – det finns inte så mycket vi kan göra åt det utom att anpassa oss och detta helst redan nu).

    Vi borde lägga betydligt mer tid och kraft på att fundera över välfärd, över vad som får människor att må bra istället för att bara koncentrera oss på ekonomisk tillväxt och materiellt välstånd. Kanske flyga/resa mindre men vara mer lediga till exempel.

  11. Erik Sandblom skriver:

    ”Flyget är svårare att lösa och också mest angeläget att ha kvar.”

    Det stämmer inte riktigt. En tredjedel av allt flygbränsle används för resor upp till 1500km. Det är resor som lika gärna kunde ske med snabbtåg eller nattåg.

    På smålinjerna som t ex till inre Norrland är det för dyrt att ersätta flyg med tåg. Men på tyngre sträckor med större plan och större resande är det ofta en besparing, eftersom nya högfartsbanor gör att man kan flytta över fjärrtågen dit. De gamla banorna kan då användas till utökad trafik med regionaltåg och godståg, vilket avlastar vägnätet och minskar olyckorna och utsläppen.

    Kan man därigenom stänga flygplatser som t ex Bromma så uppstår stora vinster i form av attraktiv tomtmark vilket är bra för stadsutvecklingen.

    Jag beklagar också att vänstern har tagit över miljöfrågan. Högern har många lätta poäng att plocka här. T ex kan man avreglera parkeringsnormen som tvingar fastighetsägare att bygga ett visst minsta antal p-platser, vilket ger onödigt höga kostnader och byråkrati för byggbranschen. Man kan slopa reseavdragen, som är en onödig och dyr subvention av utsläppen à 14 miljarder kronor om året, ungefär lika mycket som hela Vägverkets budget. De flesta och de största avdragen görs i grannlän till storstadsområdena.
    http://sv.wikipedia.org/wiki/Reseavdrag

    Högerpartierna borde också omfamna cykeln, som är ett individuellt färdmedel och inte kräver omfattande insatser från skattebetalare för att fungera.

    Jag fattar inte varför högerpartierna inte tar för sig lite mer.

  12. Bengt Axmacher skriver:

    Daniel.
    Om vi blir framgångsrika med att elektrifiera bilar, inkluderande även tyngre transporter, om sjöfarten att börja spara olja och olja till uppvärmning och kraftverk försvinner mer och mer så kan vi hålla jämna steg med att oljetillgången krymper så kan vi undvika en våldsam prispress uppåt – obs detta är ju redan i full gång f. ö.
    Välfärd beror i mångt och mycket på att vi kan undvika katastrofala földjer för näringslivet. Jag tillhör dom som tror att på längd och sikt måste viss marknadsliberalism stävjas, främst genom att miljöpåverkande produktion tvingas ta upp en kostnadssida som kan heta t ex spridande av miljöfarliga ämnen eller liknande. (Samt givetvis betala in detta någonstans) Det finns åtskilligt som betraktats som fria nyttigheter utan att vara det. Små inslag av planekonomi kan tänkas bli nödvändiga, men då skall det banne mig finnas goda skäl.
    Var och en måste få fundera över sin egen välfärd.

    Erik
    Glad att höra av dig igen. Jo jag tycker visst att vi skall försöka avveckla flyg på kortdistanser. Det är ju på gång. Jag menar inte att flyg skall betraktas som en skyddad verkstad av något slag.
    Jag har blivit mer positiv till tåg – det märks kanske på mitt inlägg efter detta – om rälsen.
    Håller helt med dig om att alliansen – jag vill helst inte kalla den för högern – borde ta för sig mer bland ganska lättköpta poänger. Tycker cyklandet skulle stödjas långt mer effektivt – bl a av folkhälsoskäl. När det gäller reseavdragen känner jag mig lite kluven, kan för lite om saken.
    Tycker också att de tyngre vägtransporterna skulle kostnadsbelastas hårdare. Inte nödvädigtvis för att helt få bort dem, det går inte, men för att påskynda utvecklingen av fordonen. De lämpar sig egentligen långt mer för elektrifiering eller hybridisering än personbilarna.

  13. Karl-Fredrik skriver:

    Daniel
    När jag skrev ”moraliskt poserande” så för att var det medvetet provocerade. Har inget att invända emot att vi arbetar för att minska beroendet av fossila bränslen. Jag tycker att det är nödvändigt, och det borde man kunna vara överens om oberoende om man tror på eller inte tror på AGW teorierna eller inte vet vad man skall tro. Men det gäller att man börjar där man får ”mest pang för insatta resurser”, inte där det är besvärligast och dyrast bara för att det ger bästa symboleffekten (moraliskt poserande) .
    Det har en nyligen publicerats en snabbtågsutredning. Och jag tycker att det skulle vara bra att bygga ut snabbtågen tex. pga. att det kan göra att vi kan behålla vår rörlighet inom Europa då fossila bränslen blir en dyr bristvara. Skulle vara en fantastisk framtidssatsning som skulle göra att åtminstone vi i södra Sverige i framtiden skulle kunna ta ett morgontåg och framåt eftermiddagen eller kvällen samma dag kunde nå stora delar av kontinenten. Men ett argument mot satsningen var att det var ett dyrt sätt att minska koldioxidutsläppen. Men skall verkligen allt vi kan tänka oss satsa på i Sverige enbart styras av faktorn koldioxid? Finns inga ándra visioner?

    Skulle verkligen reducering av mängden koldioxid vara det enda som betyder något så är odlingen av spannmål som vi via en relativt omfattande processning gör till etanol vara helt befängt. I så fall skulle vi hitta någon optimal energigröda att odla som sedan blandades i kolen som bränns i alla kolkraftverk på kontinenten. Kolkraftverken lär vara i bruk många år till, oberoende vad vi tycker om det.

    Erik Sandblom
    Du skriver ”Man kan slopa reseavdragen, som är en onödig och dyr subvention av utsläppen à 14 miljarder kronor om året, ungefär lika mycket som hela Vägverkets budget.”, och refererar till Wikipedia. Om Wikipedia har uppgiften att reseavdragen kostar staten 14 miljarder per år så är det en felaktig uppgift. Bruttoavdragen kan vara 14 miljarder per år men nettokostnaden för staten är naturligtvis betydligt mindre och beror på marginalskatten. Och naturligtvis är det den nettokostnaden för staten som är intressant och skall användas om man tex. skall jämföras kostnaden med vägverkets budget.
    Hittade på nätet naturskyddsföreningens beräkningar av statens kostnader för reseavdrag för 2005. Där anges kostnaderna för staten till ca 4,5 miljarder. Det är en rimlig uppgift om man räknar med en genomsnittlig marginalskatt på drygt 30% på bruttoavdrag omfattande 14 miljarder. http://www.naturskyddsforeningen.se/upload/Foreningsdokument/Rapporter/rapport_trafik_forbattrareseavdragen.pdf

    Det är också en ansenlig mängd pengar, men det motsvara en tredjedel av vägverkets budget, inte hela vägverkets budget. Och reseavdrag görs inte enbart för bilresor, även om bilresor troligtvis står för den allra största delen.

    Märkligt att Wikipedia enbart tog med bruttoavdragens storlek, ej statens kostnad för dessa. Kanske ett exempel på ”selektiv sanning” som är så otroligt vanligt då man vill propagera för något.

Lämna ett svar