Skoldebatten forts.

I Svenska Dagbladet idag har en professor och en docent , som kallar sig skolutvecklingsforskare, publicerat sig på Brännpunktssidan under rubriken Jan Björklund blundar och tror.  Det är en ganska tunn soppa av s k cherrypicking-karaktär, dvs man plockar ut forskningsresultat som stämmer med vad man tycker själv och förtiger annat som inte passar in så bra.

De kommer till slut fram till att: ”behovet att förse de unga med kunskaper som hjälper dem till att aktivt bidra till en hållbar utveckling pekar också mot att läroplaner och kursplaner behöver göras om”. Har vi hört det förut?

Kommentarlistan har redan hunnit bli lång. Bl a  hittar jag följande av sign Robert:

”Skolutvecklingsforskare” låter väl fint, men artikeln kommer i lite annan dager när den är skriven av Mats Ekholm som i flera år vanskötte skolverket och även fick kritik av riksrevisionen för sin verksamhet, varefter han fick sparken av Jan Björklund. Det är helt OK med olika uppfattningar, men det här är inte ”oberoende forskare” utan en partsinlaga.

(Är detta i överensstämmelse med verkligheten? Min anm.)

På motstående sida i Svenskan finns ett ledarstick av PJ Anders Linder att trösta sig med. Han tycker som jag att Björklund förtjänar den djupaste respekt och jag smickrar mig med att vi delar uppfattning helt och hållet. Läs den.

Det är f ö apropå internationella jämförande studier mellan olika skolresultat kanske klokt att erinra sig att problem i skolan är vanligt förekommande i många länder enligt vederbörande lands egen uppfattning. Kan vi inte intressera oss för en absolut värdeskala istället för en relativ.

Om sedan forskare, som vill hämnas på en minister som fockat honom, framför nedsättande kritik genom att beskriva en karta som inte stämmer överens med verkligheten, så kanske verkligheten kan få gälla fortsättningsvis.

  

Läs även andra bloggares åsikter om , ,

4 svar till “Skoldebatten forts.“

  1. Peter Ingestad skriver:

    ”Djupaste respekt” är väl att ta i, även om ambitionen att förbättra skolan är lovvärd. Man får vara på sin vakt mot slagordsmässiga förenklingar. Så till exempel får man titta närmare på rön från pedagogisk och psykologisk forskning och dessas omsättning i praktiken samt fråga sig om IT-potentialen utnyttjas optimalt i skolan. Mer allmänt har väl de sjunkande studieeresultaten, som inte alls är enbart svenskt problem, sammanhang med storskaliga förändringar i samhället. Den omfattande migationen medför t ex åtskillg språksvårighet som torde dra ner resultaten sammanlagt. Därutöver bör statistiken delas upp. Jag misstänker att låt oss säga de bästa 10%-en av eleverna presterar minst lika bra som någonsin. För effektiv bot krävs rätt diagnos, det handlar inte minst om väl använda skattepengar. Hela den här debatten är verkligen alltför smalspårig.

  2. Bengt Axmacher skriver:

    Personligen känner jag ganska djup respekt för Björklunds ganska orädda attityd att stå för det han känner. Då inkluderar jag också hans ganska obekväma hävdande att vi borde förena oss med Nato, liksom hans försök att introducera en mera realistisk inställning till försvaret.

    Jag menar kanske inte direkt att all forskning vad gäller skolan är underhaltig, självfallet finns det kvalificerad pedagogisk forskning som det är värt att ta del (och intryck) av. Dock tog jag mig innan jag skrev en titt på Karlstads Universitets skolforskning – men nöjde mig med att titta på publikationernas titlar. De ingav mig en känsla av att man bestämt sig för resultatet i förväg. Det handlade inte särskilt mycket om kunskaps-inhämtning utan mer om medbestämmandefrågor och liknande av avgjord flumkaraktär som jag ser det.

    Skolan har haft en del storstilade satsningar på IT-frågor som floppat ur mer eller mindre totalt. Du kan ju läsa här: http://www.backtobalance.se/?p=182#more-182.

    Tack för en sansad kommentar

  3. Sture Eriksson skriver:

    Var vänlig se ”Sture Erikssons hemsida” som innehåller synpunkter på skoldebatten.
    Hälsningar!
    Sture Eriksson

  4. Sture Eriksson skriver:

    I och med Kinseyrapporten (samt PISA- och TIMSS-undersökningarna) finns nu de fakta som behövs för att skissera egenskaperna hos framtidens skola. Se “Sture Erikssons Hemsida”.

Lämna ett svar