Den kinesiska elbussen. Ny teknologi?

Häromdagen skrev jag ett långt inlägg om våra älskade bilar och om globaliseringsrådets senaste rapport. Ur denna citerades nedanstående rad:

Vi ligger i världstopp vad gäller kunnande om elsystem och  el-överföring.

I ett för övrigt positivt inlägg infogade jag efter detta citat nedanstående:

( Anmärkning: Sista punkten verkar ha ett litet inslag av hybris. Det behövs nog utbyggda forskningsresurser om vi vill ligga i världstopp)

Erland har i en kommentar givet mig ett par länkar som jag kan rekommendera, och som kanske belyser min lilla sarkasm.

 Den första handlar om en en anmärkningsvärd kinesisk elbuss.  Den har samma yttre som tusentals andra bussar och kan frakta 60 passagerare. Men den drivs elektriskt, kör normalt i stadstrafik med en genomsnittshastighet på 45 km/tim och klarar 3 mil på en laddning. Det låter inte så mycket men den har en unik egenskap. Den kan fulladdas med 380 volt på 15 minuter.  Inget batteri klarar att ta så snabb laddning, 5 timmar skulle vara snabbt.  Bussen har inte heller ett batteri utan en kondensator, och en avancerad sådan. Den avger inga föroreningar av något slag  och är idealisk för stadstrafik.

Kondensatorer har en avgjord nackdel, de kan inte hålla sin laddning någon längre tid. Men den här tycks kunna det. I varje fall minst den ungefärliga timme som den kan köra innan det är dags för nästa laddning.

Jag är inte specialist i detta ämne, långt därifrån, men får ändå en känsla av att kineserna ligger minst lika mycket i världstopp som vi.

Nästa länk går till en artikel som vet berätta att Beijing kommer att ha 1000 elektriska bussar i bruk till olympiaden om ett par månader. De har kostat nästan dubbelt mot vanliga bussar men är inledningen på en utveckling som Kina tänker satsa stora belopp på. Noga räknat nästan 700 miljoner SEK ( 880 miljoner yuan)Internationella bilgiganter som Ford och VW har visat intresse för att i samarbete med Kina utveckla eldrivna fordon. 

Läs även andra bloggares åsikter om , , , ,   

9 svar till “Den kinesiska elbussen. Ny teknologi?“

  1. Erland skriver:

    Vad gäller elbussen märkte jag inte datum för publiceringen – 2002! Så nog ligger kineserna i framkanten, alltid.

  2. Bengt Axmacher skriver:

    Tack Erland.
    Det observerade inte jag heller. Hur är det möjligt?

  3. nicolito skriver:

    Det var väldans mycket skrivet om elbilar här på sistone. Jag är trött och orkar inte läsa, men det verkar vara positiva inlägg.

    Att kina satsar på elfordon borde vara rätt naturligt med tanke på den dåliga luft de har i sina städer. Med tanke på kinas storlek är det lite vanskligt att jämföra kinesisk forskning och kunnande med svensk. Sverige är inte ens en fjärt på kartan i jämförelse…

    Men man bör nog reflektera lite över hur många problem elbilar idag löser och vilka de även skapar. Elen i kina framställs knappast miljövänligt. Utsläppen till luften blir knappast mindre, de bara förflyttas. Om det jag hört om kinesisk industri och energiframställning stämmer så lär luften inte bli bättre, bara i städerna (vilket i och för sig är positivt ur ett mänskligt perspektiv).
    Ett ökat användande av elbilar i västeuropa kommer också kräva dramatisk utbyggnad av effekten och kapaciteten i det europeiska elnätet. Kommer detta ske miljövänligt? vem vet…

    Vi får väl hoppas.

    Det positiva är att man kan öka energieeffektiviteten genom att nyttiggöra den energi som annars gåt förlorad i form av bland annat värme i förbränningsmotorerna.

  4. Bengt Axmacher skriver:

    Bra synpunkt om elen i Kina, den är ju mycket riktigt redan en bristvara. Elbilar kommer mycket riktigt att kräva ökad elproduktion. Säkert hinner det utvecklas mer miljövänlig el så småningom, men jag tror att det skulle vara en fördel om man kunde acceptera utbyggnad av kärnkraft – ingenting skulle lika snabbt kunna ge oss någorlunda prisbillig el.

  5. Erland skriver:

    Glömda finesser?

    Vad gäller elbilarna och dess framtida räckvidd har man förmodligen inte riktigt räknat med värmen som behövs i kupén på vintern, och ev. svalkan på sommaren. Fotogenkamin igen? Det tror jag man faktiskt hade i de elbilar som var populära för 100 år sedan. Annars ryker det kW som man verkligen inte har råd med.

    Med 10-15 kWh per kg bränsle som nu är det ju inget problem med att använda några kW på bekvämligheten. Men det kommer vi kanske att få avstå ifrån.

    Men det är klart, min första bil, en 50-tals Austin, hade ingen värme, och givetvis inte luftkonditionering. Så ordentlig klädsel, bussiga handskar och pjäxor fick bli lösningen. Eftersom fönstren inte gick att stänga helt, på engelskt manér, fläktade det också tillräckligt på sommaren utan mekaniska anordningar. Det gick det också. Men jag fruktar att den miljön kan bli aningen svårsåld numera.

    Elbristen är f.ö. en snabbt närmande fara, som kommer att leda till ofantliga svårigheter även i Europa om bara några år. Det är egentligen bara Frankrike med sina 80% kärnkraftsel (och Sverige verkar det), som kommer att klara sig hyggligt. Men även Frankrike skär nu ner på exporten eftersom de behöver sin el själva.

  6. Bengt Axmacher skriver:

    Jag har funderat lite över det här och testat på min Toyota Prius, som har en bra färddator som var 5-e minut redovisar aktuell bensinförbrukning, återvunnen energi från bromsning och liknande. När det var varmt för ett par veckor sedan använde vi luftkonditioneringen flitigt. Det gjorde förvånansvärt liten skillnad, storleksordningen 0,01-0,02 liter/mil. När det var som kallast i höstas, c:a 5 minusgrader, drog den 0,03 liter/mil mer. Första 5 minuterna går det alltid åt nästan dubbelt upp mot genomsnittet, för att få upp värmen i själva motorn gissar jag. Motvind och medvind när det blåser ordentligt gör mycket större skillnad, 0,1-0,2 liter/mil ungefär.
    Extrema kallstarter på en ren elbil eller pluginhybrid, kan nog bli lite krävande. Dock är det ju tänkt att bilen skall stå uppkopplad hela natten, den kan ju enkelt med ett tidur värmas upp från nätet innan man ger sig iväg.
    Svaret på din sista förmodan: kärnkraftsutbyggnad.

  7. Erland skriver:

    Intressant med praktiska fakta – tack för det!

    Men jag glömde också det som lagen kräver – strålkastare, bak- och stoppljus, blinkers. Kanske t o m radio. En modern normalbil använder 100-200W för detta. Minst. Visserligen har effektivare LED lampor börjat komma även som bilstrålkastare (AUDI och Lexus), men även de drar en hel del ström.

    Problemet med försörjningen av all kringutrustning tror jag förbigås när man talar om 50-100 km räckvidd på en laddning. Hur långt kan man köra en smällkall vinternatt? När även moderna batterier förmodligen förlorat en hel del kapacitet, dessutom.

    Förra århundradets elbilar hade karbidlampor vill jag minnas. Kanske en nyutveckling stundar?

    Men visst skall vi satsa på den här utvecklingen ändå! Trots att hybridbilen nog är en mera praktisk lösning i ett stor och kallt land.

  8. Bengt Axmacher skriver:

    Priusens färddator lämnar kontinuerlig information om hur mycket energi som sparas med hjälp av bromsåtervinningen. Det växlar naturligtvis väldgt mycket med hur pass backigt det här, om det är stadstrafik eller motorväg osv. men det ger en vink om storleksordningen. För min del rör det sig om om ungefär 50 wh var femte minut, dvs c:a 300 wh. Det räcker alltså till att driva belysning och liknande strömförbrukning men inte så värst mycket mer.
    Jag tror precis som Du att en hybridbil är att föredra , åtminstone i kallare klimat. Priusens motor är på 60 hk, och den deltar direkt i framdrivningen. Det kanske räcker med en mindre som inte deltar direkt utan bara laddar?

    Bromsåtervinningen kan förmodligen göras effektivare om man använder kondensatorer. Särskilt på stora fordon, lastbilar och bussar, måste vinsterna bli stora. Tunga fordon bromsar ju bort mycket mer energi än små personbilar. Lastbilar i fjärrtrafik som skall klättra över alper och liknande hinder i höjdled, kör mycket på lågväxel uppför, förbrukar mycket energi då, men bromsar idag bort den till ingen nytta alls när det bär utför igen. Jag skulle gärna velat se en utredning av hur det förhåller sig med det. Rent generellt måste det ju vara så att ett tungt fordon i backig terräng använder långt mer relativ andel energi på att övervinna höjdskillnader än på att klara av friktions- och luftmotstånd, eller?

    Någonstans har jag läst att bromskrafterna från en lastbil på väg utför genererar så mycket energi att vanliga batterier inte klarar att ta emot det. Hur går det om man sätter en superkondensator emellan? Den klarar laddningen och kan sedan pytsa ut elen till batteriet i mera lagom tempo, kanske?
    Karbidlampor minns jag sedan kriget. Rätt dåligt ljus, men karbiden var rolig att göra smällare av. Man tog en metallburk med tättslutande lock, gjorde ett litet hål i botten, lade i en liten karbidbit och spottade på den, satte på locket och väntade till acetylenen började pysa ut genom hålet. Då kunde man tända och locket for iväg med en avsevärd smäll. Kul på den tiden när nöjen inte var så talrikt förekommande.

  9. nicolito skriver:

    Har en del kommentarer på vad som diskuterats men börjar med det senaste som nämnts eftersom min tid är knapp och minnet kort 🙂
    karbidlampor låter ju nostalgiskt och fint men inte särskilt trafiksäkert. Lamporna på bilen fyller ju dubbel funktion. Det är inte bara meningen att man skall synas, man skall också SE en mörk snöfri vinternatt. Fråga alla yrkeschaufförer hur de helst arrangerar fronten på sina fordon.
    Utvecklingen att spara energi på belysningen har redan tagit ett stort steg framåt. Många tillverkare använder redan nu led-lampor i bakljusen där de inte fyller någon annan funktion än att synas. I strålkastardistriktet ser jag dock ingen annan lösning än riktiga produkter. Någonstans måste man bestämma sig vad som är viktigast: liv och hälsa = god sikt, eller energibesparing = god räckvidd.
    Min röstar hamnar på god sikt.
    Något som borde intressera elbilsägare är halogenlampor som lyser starkare än vanliga glödlampor vid samma effekt. Då kan man teoretiskt minska effekten, och energiförbrukningen, utan att tulla på säkerheten.

    Fortsättning följer…

Lämna ett svar