Snörstump 18. Vad rullstensåsar kan vara bra till.

Ny teknik hade häromdagen en liten rapport om vad Arlanda skall spara el på framöver. Och idén var inte tokig och elen blir snudd på rekordbillig.

Flygplatsen gör av med 125 GWh per år. En väsentlig del av det går åt till kylning sommartid och värmning av uppställningsplattor och liknande på vintern.

Brunkebergsåsen -ja, samma som inne i Stockholm – löper alldeles intill flygplatsen. I den finns en aquifer om ungefär 3 miljoner kubikmeter vatten. Man tänker borra ett antal hål i åsen, sommartid kyls lokalerna med åsens kalla vatten och det 20-gradiga returvattnet pumpas tillbaka in i åsen. Vintertid pumpar man upp det nu varmare vattnet i åsen och värmer uppställningsplatser och smälter undan snö.  

Några värmepumpar behövs inte. man sparar 4 GWh i el och runt 15 GWh i värme. Hela anläggningen kommer att kosta 25 miljoner, den årliga driftskostnaden ungefär 0,5 miljoner. Med normal avskrivning blir det enligt mina beräkningar ungefär 15 öre/KWh.

Arlanda är att gratulera. Bäst att vi får fortsätta flyga. Anläggningen kommer att spara 7000 ton koldioxid/år.

Var finns det fler rullstensåsar? 

Läs även andra bloggares åsikter om , , , ,

3 svar till “Snörstump 18. Vad rullstensåsar kan vara bra till.“

  1. Kennedy Karlsson skriver:

    Som luttrad norrlänning med bittra erfarenheter av att tina eller gräva upp vattenrör och avloppsrör som frusit, är jag pessimistisk.

    Var är detta prövat tidigare?

    Jag tror, att det visserligen kan fungera sommartid. Åtminstone i teorin.

    Men vid sträng kyla fryser systemet sönder och måste lagas till stora kostnader. Eller så måste rören förses med värmetrådar som parerar låga temperaturer, och då blir systemet för dyrt.

  2. Bengt Axmacher skriver:

    Kennedy,
    Arlanda ligger inte i Norrland dessbättre. En rullstensås, med mycket genomsläppligt material har nog ofta ett par meter minst till vattenförande delar och den yttre delen håller luft istället i motsvarande andel. Det blir lite termoseffekt av det. Man har nog säkert tänkt att borra sig djupt in så det räcker.
    När det är kallt vintertid skall man ju tappa av det värmda vattnet, så det lär nog inte behövas några värmetrådar heller. Det är f ö inte särskilt dyrt att använda sådana som säkerhetsåtgärd. Jag tror det fungerar. Om 2 år har vi facit f ö.

    Lunken,
    Din länk m exempel på hur man håller asfalt varm och torr vintertid är mycket relevant i sammanhanget. Men tankarna måste nog vara väldigt stora, så att de kan ta emot och avge den energimängd som krävs. I Arlanda rörde det sig om 3 miljoner kubikmeter. Killen som var ansvarig för anläggningen menade att det kommer att bli jordens största energilager.

Lämna ett svar