Sluta subventionera etanol. Innan det är krig någonstans.

Ingen kan väl undgått att ha hört om matupploppen världen över. I varje fall i Egypten med en dödad.

New York Times  skriver idag om saken. Alla, menar man, tyckte nog till en början att det inte var någon dum idé att låta bönderna odla bränsle. En strategi som toppade när kongressen i slutet av förra året bestämde sig för att femdubbla ökningen av majs- etanol.

Nu börjar den friska hyn gå över i blekare färg. Under den gångna weekenden har finansministrar och höga bankmän från sju ledande industrinationer begärt att man skyndsamt gör någonting åt de allt högre stigande priserna och flera av dem ville att man skulle ta hela etanolpolitiken under omprövning. Många specialister från livsmedelsindustrin håller med om att prisstegring har bidragit kraftigt till de stegrade priserna.  Även andra faktorer har spelat in, som den allt snabbare internationella tillväxten och utbredd torka i flera länder. 

Den globala tillväxten har inneburit påtagliga förbättringar i levnadsstandard för många människor och så ökar efterfrågan på livsmedel, något som man inte kan undgå att unna dem. Men den sammanlagda efterfrågan blir för stor bönderna, och priserna går upp. The International Food Policy Research Institute in Washington menar att biobränsle-produktionen är ansvarig för knappt en tredjedel av  prishöjningen. FAO har spått att biobränslen under innevarande år kommer att öka livsmedelskostnaderna med 10-15 %.

Etanolsupportrar vidhåller att prisökningen endast i ringa utsträckning beror på biobränslen. ” Det är lätt att skylla på dem” säger en respresentant för National Corn Growers Association, eftersom deras popularitet har ökat så mycket på bara ett par år. Enstaka senatorer – tydligen medvetna om vilken påtryckargrupp bönderna är – säger  t ex:

”Varför inte lika gärna skylla på torkan i Australien som har minska veteskördarna, eller på efterfrågan på kött i Indien och Kina.”

”Du gör etanol av majs. Jag slår vad om att om du sätter en skäppa majs framför någon av alla delegaterna här, så är det ingen som kommer att äta.”

”Om vi hade en sluten omröstning, så skulle en stor andel rösta till förmån för lantbrukarna.”

Enligt världsbanken så har globala livsmedelspriser ökat med 83% de sista tre åren. Ris, en stapelvara för nästan halva jordens befolkning, drabbar flest. Flera länder har infört exportbegränsningar för att skydda sin egen befolkning.

I Amerika har genomsnittspriset bara gått upp med 5%, men enstaka varor som mjölk och ägg har ökat långt mer. Nya uppgifter väntar inom kort för senaste tidens ökningar har varit större. Klimatskeptiker har länge ifrågasatt värdet med att avleda livsmedels-grödor till bränsle och ägare till djurbesättningar protesterar högljutt eftersom deras kostnader också skjuter i höjden.

En femtedel av majsskörden har gått till biobränslen och mängder med lantbrukare har gått över till majs vilket särskilt gäller soyaodlare.

Det allt mer utbredda globala missnöjet de senaste månaderna har hettat upp mat-eller-bränsle-debatten. En europeisk miljöpanel har nyligen enträget manat EU att överge sitt mål på att en tiondel av bränslet till transporter skall utgöras av biobränslen. Vetenskapsmän hävdar bestämt att Europas välmenande rusning efter biobränslen har skapat en lång rad ogynnsamma bieffekter, vari inkluderas avskogningen i Sydostasien och de högre priserna för spannmål.

Ford Runge, en ekonom vid Universitetet i Minnesota säger: det är extremt svårt att nysta upp effekterna av biobränslen på kosnadsläget. Men icke desto mindre är det så att föga kan göras åt torka och en ökande aptit på proteiner i utvecklingsländerna.

Etanol är det enda vi kan göra något åt, säger han. Det är den absolut enda spak vi kan dra i, men ingen av politikerna har modet att hålla i handtaget.

När man läser vad miljösidan försvarar sig med här hemma, slår det en att de vägrar inse, att det inte är ett försvar att just vår etanol råkar komma från Brasilien. De vill inte inse att marknaderna i producentländerna ur ekonomisk synvinkel fungerar tillsammans. När soya-bönderna i Amerika lägger av och går över till majs, så ökar soyan på andra håll, Sydamerika t ex. När den ökar på andra håll så minskar kanske köttbönderna. I ändan på denna katten på råttan – lek stiger behovet av mark att odla, markpriserna går upp och skogen huggs eller bränns för att skapa plats. Det odlas inte majs eller sockerrör på den marken, men det är efterfrågan på etanol som driver utvecklingen likafullt. Den sammanlagda efterfrågan på grödor som växer på mark lämplig för livsmedel måste minska. Det kommer inte vara möjligt att odla för bränsle där, om vi inte skall hugga upp all skog vi har. Och då släpper vi ut så mycket koldioxid att alla andra åtgärder för att reducera mängden inte kommer att räcka på långa håll.

Det allra värsta är att man intecknat så jättelika volymer biobränslen allaredan i sina planer fram till 2020 att en våldsam ytterligare prisstegring är att emotse. Det är vi som har råd att betala som sätter priset. U-världen har bara ett val till slut. Att svälta ihjäl.

Idag  hörde jag på radion, när jag körde hem, en i mitt tycke mycket sansad röst som klart och insiktsfullt beskrev ungefär vad jag sagt ovan och NYT skrivit. Han avrundade med: detta kan leda till krig. Det är inte bara möjligt utan troligt.

Jag kan inte avgöra om detta är rimligt. Svältande människor är inga bra soldater. Ändå är det ju konstigt nog så, att till soldater har man, hur fattig man än är, inte bara råd att förse med vapen utan också med den mat som krävs.

USA betalar till varje liter etanol ungefär 50 öre. I samma härad ligger subventionerna på många andra håll, maskerade till tullsänkningar eller något annat. Börja med att sluta upp med alla subventioner åtminstone. Skall bilister ha extra betalt för att de är orsaken till upplopp i utvecklingsländer, ökande svält och nerhuggning eller uppeldande av de sista tropiska skogarna jorden har kvar, och genom en verksamhet som inte sparar någon koldioxid alls, utan snarare tvärtom?

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , ,

7 svar till “Sluta subventionera etanol. Innan det är krig någonstans.“

  1. Kennedy Karlsson skriver:

    Sydsvenskan har i dag en artikel om de stigande matpriserna.

    För mig med den sexåriga folkskolan som främsta merit, gör den ett behagligt intryck med sin enkla pedagogik.

    http://sydsvenskan.se/varlden/article316422.ece

  2. Lunken skriver:

    Intressant läsning…
    ungefär 15% av USAs majsproduktion 2008 går till etanol och 75-80 % går till boskapsfoder. Nu är etanol från majs som vi vet ett uselt sätt att framställa etanol… men det känns som om snarare köttindustrin är skälet till förhöjda matpriser. Kan bero på att 90% av odlad energi försvinner i varje konsumtionsled… så 10 % i kossan och 1 % till människans energi… Maten skulle nog kunna räcka lite längre om folk åt bättre.

    Ang subventionerna så skulle jag vilja veta hur många i syd som har svultit ihjäl pga EUs och USAs helt sjuka jordbrukspolitik. Basmatspriserna har i princip legat still i 30 år så en matprishöjning är inte särskilt oväntad. Borde ha skett för länge sedan, men har kunnat hållas låg pga billiga drivmedel och protektionistisk poltik med sjukt stora subventioner. Men den eran är nog över och det är dags att ställa om hela samhället så att maten räcker och krig undviks…

    But don’t touch my steak god damnit… 😉

  3. Bengt Axmacher skriver:

    Enligt NYT gick 20% av majsskörden till etanol och etanolen skulle femdubblas till 2020. Det borde innebära c:a 25% i år. Fast de planterar ju mer majs vartefter så det behöver ju inte vara så.
    Ja, inte behöver man frossa på blodiga biffar. Jag tycker inte ens att det är så gott längre utan håller mig till lövbiff en gång i veckan. Om den ändå vore gjord på löv.
    Ditt resonemang Lunken om den förda jordbrukspolitikens idioti med fullständigt vansinnigt subventionerande kan vi väl tacka fransoserna för. Men visst är det den som har hållit ner priserna. Kanske borde politikerna nu, när bönderna får ordentligt betalt, passa på att avsluta
    subventionerna? Frankrike är kanske lite mera talbart, menar jag.
    Tack Kennedy för länken till Sydvenskan. De tycker som jag i allt väsentligt, eller snarare, jag tycker de har rätt. Vi blir sakta fler och fler.

  4. Lunken skriver:

    Jag använde Reuters som källa:
    http://www.reuters.com/news/globalcoverage/agflation
    som i sin tur använt U.S. Department of Agriculture.

  5. Bengt Axmacher skriver:

    Ja, den källan borde man väl kunna lita på.

  6. nicolito skriver:

    Om jordbrukssubventionerna inte fanns skulle nog många i EU och resten av världen vara lyckligare. Men tänk vilket stålbad för alla bönder om de skulle tas bort hux flux. Då skulle plötsligt den som producerar billigast kunna göra det. Idag vet nog ingen egentligen vem som skulle producera vad i en sådan värld. Jag minns inte exakt hur stor del av EUs budget som går till CAP (jordbrukssubventioner), men det är nästan allt vill jag minnas. Här snackar vi potential för konflikter. Väntar spänt på att fransoserna får på nötet :oP

  7. Bengt Axmacher skriver:

    Jag har varit lantbrukare i nästan 17 år av mitt liv och har erfarenhet av ekonomifrågorna. Anledningen till att vi har haft subventionerna kvar har ju varit att skall det funka utan, måste alla sluta upp. Framförallt Frankrike har satt sig mycket effektivt på tvären. Nya Zeeland tog bort alla sina subventioner i slutet på 80-talet och det blev lite av ett stålbad med mycket omläggningar av driften osv. Men de klarade det utmärkt trots att de var nästan ensamma i hela värden om ett osubventionerat jordbruk. De var tvingade. Lever hela nationen på jordbruk så finns det ingen som kan betala subventionerna mer än näringen själv, och det blir ju tämligen meningslöst.
    Böndernas ekonomi har i ett slag blivit mycket bättre i och med prisstegringen, i varje fall här i Sverige. Det tycks mig som omdet vore ett gyllene tilfälle att ta bort subventionerna internationellt. Det skulle höja priserna ytterligare här, men vara en enorm hjälp för u-länderna att få igång ett vettigt jordbruk själva.

Lämna ett svar