Stöd eller ej för koldioxidens växthusgaseffekt.

Från min trogne medhjälpare bland alptopparna har jag erhållit en Review om The Environmental Effects of Increased Atmospheric Carbon Dioxide  av Arthur B Robinson, Prof i Kemi vid Oregon Institute of Science and Medicine et al.  Artikeln är publicerad i Journal of American Physicians and Surgeons, alltså en medicinsk tidskrift. Svårt att säga vad detta udda val kan betyda.

Det rör sig om en grundlig genomgång av olika sorters forskning i det här ämnet. Referenslistan är på 132 nr. Artikeln innehåller så mycket av vikt och värde att jag tar en bit i taget, annars orkar varken jag eller läsaren.

Författarens konklusion efter 12 sidor är i korthet att koldioxid inte har någon som helst betydelse för den klimatförändring som vi tycker oss märka. Han är alltså en typisk skeptiker. Men artikeln är välskriven och väldokumenterad och fri från påståenden av konspiratorisk art. Jag skall försöka komma med en del invändningar idag och sedan återkomma med fler och möjligen också med instämmanden.  Jag gör det för åskådlighetens skull lättast med hänvisning till hans grafer.

Den första är en kurva över ytvattentemperaturer i Sargassohavet. Grafen är inte med här,  men den som går in på direktlänken hittar den naturligtvis.  Kurvan visar hur ytvattentemperaturen har varierat under de senaste 3000 åren och baseras på sedimentstudier i området. Genom bestämning av istopförhållanden i olika bottenlager kan man bilda sig en uppfattning om temperaturen i ytvattnet. Den visar en hackig kurva som alltså börjar ungefär 1000 år f Kr och räcker fram till nu. Medeltemperaturen under 3000 år har varit 23 grader C.  Den har som högst varit 25 grader vid en mätning för 3000 år sedan och en annan 500 år senare. Däremellan har den varit nere i genomsnittstemperatur. Det finns en topp till vid drygt 24 grader på 1100-1200-talet, en historiskt känd värmeperiod, och sedan ett lägsta värde kring knappt 22 grader motsvarande den s k lilla istiden på 1600-talet. Idag är den 23 grader.  Med denna kurva vill författaren visa att det inom ganska närbelägna tidsavsnitt har funnits perioder med temperaturer som ligger avsevärt över den nuvarande. Kurvan förekommer i andra skeptikersammanhang. Den kan möjligen vara ett indicium på att det kan ha varit varmare förr, men för det första kan man fundera över hur stort metodfel som kan föreligga, för det andra är det väl inte alldeles klart att Sargassohavets ytvattentemperatur tillfullo återspeglar jordens medeltemperatur. Förändringar i golfströmmens riktning och styrka kan  förväntas påverka Sargassohavets temperatur eftersom det är ett centrum i den stora strömvirvel som golfströmmen är en del av. Ingen har för övrigt förnekat att sådana perioder har funnits, så det är lite av en strid om påvens skägg.

Ovanstående figur visar en kurva över glaciärernas tillbakaryckning som började redan 1850. Det rör sig om värden från 169 glaciärer och observationerna går tillbaka ända till 1700. Jag ifrågasätter inte den och inte heller de kurvor den jämförs med som handlar om förbränning av olja kol och naturgas. Poängen är att glaciärerna började rycka tilbaka innan vi satte igång att elda upp alla våra kolväten.

Jag har alltid hävdat att det är ett misstag att fästa sådant avseende vid just fossila bränslen. Alll förbränning av kolföreningar avger koldioxid och det hade varit mycket rimligare att jämföra glaciär-kurvan med koldioxidkurvan.

Långt före vi började elda med fossila bränslen hade vi kraftigt ökat vårt eldande med vanlig ved. Ved har inte bara använts till att värma bostäder utan också i stor skala i tidiga industriella sammanhang. Innan dynamiten fanns sprängde man berg genom att elda ofantliga brasor ovanpå berget  och sedan gjuta kallt vatten på. Järnmalmen fick man fram med hjälp av kol och den i sin tur genom kolmilor. Till båtar behövdes virke och tjära. Veden var en mycket större råvara då än den är idag, vilket också återspeglas i att den svenska skogen vid artonhundratalets slut bara var en spillra av vad den en gång varit.  Och det var likadant på kontinenten och i Amerika. Koldioxidhalten började stiga innan vi började förbruka fossila bränslen i storskala helt enkelt.

 Nästa graf visar samma kurva över fossila bränslen i nerkant men tidsskalan börjar nu 1880. Solaktiviteten är inlagd och Arktisk lufttemperatur. Författaren påpekar att lufttemperaturen i Arktis inte korrelerar med fossila bränslekurvan, men däremot med solaktiviteten.

Det förtjänar emellertid att påpekas att temperaturkurvan inte heller korrelerar med glaciärkurvan på den föregående grafen.

Det innebär alltid ett riskmoment att välja kurvor lite som man tycker. Ibland temperaturen i Sargassohavet, ibland temperaturen i Arktis ibland inte temperatur alls utan tillbakasmältning av glaciärer. Den finurlige kan genom att manipulera valen få fram nästan vad som helst.

Att temperaturkurvan påverkas av solaktiviteten är välkänt och ingen har bestritt förhållandet. Att det har funnits långa värmeperioder tidigare har ingen heller förnekat. Att överhuvudtaget inte visa koldioxidkurvan är ocksåen slags manipulation.

Temperaturkurvan avslutas vid år 2000. Sedan dess ha solaktiviteten gått ner till ett minimum där vi just nu befinner sig. Temperaturkurvan går inte längre upp sedan 8 år – det har många förnekare gjort stort nummer av. Men den har inte heller gått ner som man annars kunde ha väntat sig.

Det finns många variabler som påverkar jordens temperatur. Det faktiska utfallet blir en blandning, kurvorna interferar.

Att temperaturen tidigare har varit hög vid flera tillfällen har ingen förnekat. Förändringen sker ganska långsamt och livet tar inte slut för det. Men det föreligger två skillnader mot idag.

1. Senast det var varmt, under medeltiden, fanns det inte ens en miljard människor och ingen civilisation som den vi känner idag. Nu är vi över 6 miljarder och en överväldigande majoritet bor nära kusten, hela länder är beroende av skydd mot en havsnivå som blir besvärande vid ganska små ytterligare höjningar. Livsmedelsförsörjning är beroende av nästan all tillgänglig åkerareal och även om det sägs att det kommer att växa bättre med högre mängd koldioxid så blir det avsevärda skillnader åt andra hållet om växtzoner, öknar och områden med våtare klimat börjar flytta runt på klotet. Givs det tid så givs det råd 

2. Koldioxid HAR en växthuseffekt om än liten. Men värdet är uppe i nivåer där det inte varit på hundratusentals år, och det stiger allt snabbbare. Jag är inte övertygad om att det blir en katastrof ens i närheten av allt vad en lösnummersäljande press fantiserar ihop. Men jag tycker nog att det vore oförsiktigt om de meteorologer som i stort antal är överens om att det föreligger risk för bekymmer helt underlät att agera. De försöker väl se till att vi får den tid som behövs.

Jag återkommer till den här rapporten.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , ,

  

4 svar till “Stöd eller ej för koldioxidens växthusgaseffekt.“

  1. Harald Cederlund skriver:

    Av intresse kan vara att (seriösa) klimatsajten realclimate.org har skrivit en post om artikeln och också dedikerat en särskild sida på sin klimatskeptiker-wiki som de har skapat för att motbevisa sånt här.

  2. Harald Cederlund skriver:

    Och om man undrar över valet av tidskrift så bör man inte missa den här posten! Man tar sig för pannan…

  3. Bengt Axmacher skriver:

    Tack Harald för dessa för mig mycket värdefulla påpekanden. Har inte hunnit titta så nära ännu, men det skall bli grundligt läst. Jag återkommer som sagt.

  4. Kennedy Karlsson skriver:

    Jag är glad att du är åter från den egyptiska resan. Och med sådan energi!

    Du berör något intressant. ”Förändringar i Golfströmmens riktning och styrka kan förväntas påverka Sargassohavets temeratur”, skriver du.

    Jag hänger inte riktigt med. Hur går det till mer i detalj?

Lämna ett svar