TÄLLBERGS FORUM och Ordförande Ekman har ordet.

Brännpunktssidan i Svenska Dagbladet har släppt till spaltutrymme som kunde använts bättre.

I ingressen kan vi läsa: — Världen behöver omedelbart en global koldioxidskatt och stopp för nya koleldade kraftverk och industrier utan CO2-rening. Sverige måste visa vägen”.  Undras om inte Bo Ekman, ordförande i Tällbergs Forum, ser sig själv som vägvisaren. Jag delar uppfattningen att den snabba ökningen av antalet kolkraftverk bör hejdas snabbast möjligt, men delar inte tanken att en global koldioxidskatt är en tvingande nödvändighet. Dessutom tror jag att vi gör oss sublimt löjliga med det ständiga uttrumpetandet av att vi i Sverige minsann skall gå i täten och att detta är en del av en internationell solidaritetsprincip.

 

Vi bor alla här på jorden och mår nog också bäst av att hålla oss på den. Den har inte gått under än. Ekmans tonläge påminner stundom om Martin Ljungs festtalare en gång i tiden. Flosklerna yr i spalterna.

Alla måste ha tillgång till kunskapens framkant, till tvivel och bredast tänkbara diskussion. Ett gränslöst problem kan bara lösas över alla gränser. Kommunikation och global delaktighet är förutsättningar för att mildra effekterna av miljökrisen på natur,människa, och ekonomi, inte nationellt taktiserande med korten hållna tätt intill bröstet. 

Det vore naivt att tro att Köpenhamnsförhandlingarna (2009 – min kommentar ) – låt oss kalla detta Plan A – resulterar i en perfekt lösning på expansionen av den mänskliga civilisationens konflikt med biosfären/naturen.

Skall vi – 6 miljarder invånare – ha ett stormöte? Eller får vi nöja oss med någon slags representativitet som mötet i Tällberg 2006? Det blev väl många nog?

Om man gör en syntes av varje partis och varje företags egna intressen  världen runt så får vi en plan B. Om denna segrar över plan A så får vi en ”miljöprotektionistisk” situation. Välden förblir splittrad i sina delar. Den svenska klimatberedningen visar att plan B är troligare än plan A.

Därför behöver vi en plan C.

(Jag har ännu inte hunnit ta del av klimatberedningens tankar, men hoppas och tror att konkretiseringsgraden varit bättre än så här.)

Sedan lägger Bo Ekman ut texten om plan C, som jag förmodar att klimatberedningen inte har varit inblandad i. Ekman vet precis hur den skall vara konstruerad.

Den innehåller 9 st måste-satser, vilket i och för sig inte verkar ge så mycket svängrum över till vad andra eventuellt kan ha för åsikter

  1. Plan C måste utgå från problemets helhet och sammansatthet.
  2. Den  måste utgå från gemensam etik, kunskap och  demokratiska principer utöver gränserna.
  3. Den måste utgå från biosfärens och naturens gränsvillkor för dess balans och funktionalitet
  4. Plan C måste utgå från att det inte är möjligt att förhandla med naturen, bara med oss själva.
  5. Plan C måste utgå från att människor har ett betydande mått av gemensamma intressen. – – –
  6. Plan C måste utlösa handling. – – –
  7. Plan C måste bygga på en internationell solidaritetsprincip.
  8. Alla måste göra sitt.
  9. Men Sverige måste visa vägen.

Dessa grundsatser i plan C ter sig för mig som sublimt struntprat. Självklarheter blandade med omöjligheter och allsköns värdeord till en högtidlig soppa som det är svårt att ta på allvar eller på något sätt förhålla sig till.

Hur skall vi plötsligt uppnå gemensam etik, kunskap och  demokratiska principer utöver gränserna ?

Vad i helskotta är biosfärens och naturens gränsvillkor för dess balans och funktionalitet?

Ekman har haft tillfälle att informellt tala om situationen inför det väntande mötet i Köpenhamn 2009 med  miljöministrar, forskare, förhandlare, företagare  och journalister och informerar om bilden som växer fram i några punkter.

  • Tiden dit är för kort.
  • Förhandlingarna förs av diplomater och politikerna kommer  inte till tals.
  • Det är tekniskt svårt och komplicerat
  • Förtroende och solidaritet är bristvaror i det internationella samarbetet
  • Kunskapen ”rusar” och det är svårt att hänga med

Detta bär prägel av realitet och fakta. Mitt förtroende för poltiker ökar lite vid läsningen. Men hur kan Ekman tro att plan C skall bli lättare att implementera.

Personligen litar jag mer till plan B. Företagare, partier och liknande mindre korporationer har en benägenhet att hålla sig på jorden. Allt blir kanske inte så genomorgaiserat och bra som Ekman planerar. Men det blir utfört. Och det utförs faktiskt redan en hel del. Det politikerna gjort hittills är en satsning på etanol som redan visat sig vara ett stort misstag, samt en koldioxidskatt som möjligen kan facilitera rörelseriktningen, men som också medför att de välbeställda kan låtsas att hela klimatproblemet är något som inte rör dem.

Att snarast stoppa industrins miljöbovar är ett illa övertänkt förslag. En massarbetslöshet är det sista världen behöver för det första. Det lär dessutom endast  kunna genomföras med vapen i hand. Det finns obehagliga övertoner i Ekmans artikel när han skriver att våra nuvarande ledare är rädda att framstå som ”alarmister”.  De vill framstå som ”balanserade” bland sina jämlikar. 

Plan C tror jag löper stor risk att bli en tillställning som snabbt går i stöpet. Enda räddningen udan detta torde vara en ”ledare” som dirigerar en kör av undersåtar med flaggor och uppsträckta händer. 
Läs även andra bloggares åsikter om , , ,

7 svar till “TÄLLBERGS FORUM och Ordförande Ekman har ordet.“

  1. Kennedy Karlsson skriver:

    Ekmans artikel är snömos.
    Tagen ur sitt sammanhang, t ex satt i en nyårsrevy, skulle den orsaka skrattsalvor.

    Klimatberedningens förslag till åtgärder leder sannolikt inte till målet att sänka utsläppen av koldioxid med 35 % till 2020.
    70 öre mer i drivmedelsskatt ger 0,6 % minskning.
    Investeringen på 45-50 miljarder kr i järvägarna ger bara 1 %.
    Det känns inte trovärdigt.

    Kina satsar stort på metanol som fordonsbränsle.
    Björn Gillberg är metanolens hängivna profet i Sverige.
    Teorin kommer från George Andrew Olah som fick nobelpris 1995 i kemi.
    En bra redovisning av metanolekonomin inklusive dess nackdelar finns här

    http://en.wikipedia.org/wiki/Methanol_economy

  2. Bengt Axmacher skriver:

    Tack för medhåll om Ekmans epos. Jag tror också att en Nyårsrevy vore en lämplig tillställning för framförande.
    Bland mina rekommenderade böcker (finns att se på bloggens ”pages) står Olahs bok ”Beyond oil and gas, the methanol economy” först i raden. Och lita på att jag läst den. Jag är också aktieägare (liten) i Gillbergs Värmlandsmetanol. Jag har haft planer länge på att skriva ganska grundligt om det, men jag vill ju helst ha lite fler läsare först. Tack för länken i vilket fall som helst.
    Jag tror inte mycket på att ytterligare skattebelasta fossilbränslena. Man måste väldigt högt upp om det skall bli någon effekt. Tror inte på att jaga bilarna eller frakterna överhuvudtaget utan intresserar mig mer för vad de släpper ut ur avgasröret. Det är faktiskt möjligt att göra bilar som inte släpper ut något alls (el) eller som bara släpper ut luft (tryckluft). Järnvägssatsningarna känns inte trovärdiga för mig heller.
    Jag har ett annat förslag att minska trafiken lite och framför allt de korta resorna. Gillar cyklar. Vet inte om Du läst vad jag skrev 18/11 2007. Se
    http://www.backtobalance.se/?p=40

  3. Erik Sandblom skriver:

    Den globala koldioxidskatten är ingen svensk export. Tidningen Economist har skrivit om det flera gånger, sedan minst 2003. Denna artikel från 2007:

    Doffing the cap

    Man kan absolut öka skatten på fossila drivmedel. Sverige har Europas törstigaste bilpark och det skiljer lätt 100% mellan helt vanliga snåla och törstiga bilar. Du kan alltså halvera din bensinförbrukning och då spelar det ingen roll att literpriset stiger med tio procent. Som du skriver Bengt, så är det bara några få procent av bilparken som är sk ”miljöbil” och höjd bensinskatt kommer därför vara ett viktigt instrument i många år framöver. Det är också ett sätt att premiera tryckluftbilarna!

    Sen ska man inte göra misstaget att tro att höjd bensinskatt verkar ensamt i ett vakuum. Det påverkar kollektivresandet runt de stora städerna. Klimatberedningen föreslår att göra reseavdraget avståndsbaserat istället för tidsbaserat. Det gör t ex att man kan cykla till jobbet en eller ett par dagar i veckan. Inbesparade pengar går rakt ner i den enskilde cyklistens ficka. Finemang! Som det är nu får alla ett schablonavdrag på 500kr om året om man cyklar, men mycket stålar om man väljer att ta bilen. Hälften av alla bilresor är kortare än fem kilometer.

    Höjda reseavdrag gynnar storstäderna mest

    Jag förstår inte eran skepsis till utbyggd järnväg. Järnväg är energisnålare än bilar. Enligt SIKA är det 1,4 personer i varje bil i Sverige. Det blir aldrig klimatsmart att resa så, det slösar för mycket energi. Vi har inte råd att slösa energi. En järnväg är i princip alltid bättre än motorväg: säkrare, energisnålare, högre kapacitet, snabbare, ytsnålare, gynnar stadsmässig bebyggelse.

    Vilka järnvägsprojekt är det ni inte tycker är motiverade? Varför vill ni inte göra det lättare för folk att resa energisnålt och ytsnålt? Självklart kommer höjd bensinskatt inte få någon bra effekt om man inte ger folk bra alternativ. Hälften av befolkningen bor inom fem kilometer från en järnvägstation.

    Läs här och berätta sen vilka järnvägsprojekt ni tycker ska utgå:
    Storsatsning på nya järnvägar

    Tågresandet ökade med 37% mellan 1997 och 2006, och under 2006-2007 ökade resandet med 16%. (Jag räknar personkilometer) Takten ökar när pågående projekt blir klara, t ex dubbelspår Trollhättan-Göteborg, tunneln genom Hallandsås, Botniabanan, tunneln under Malmö, och flera projekt som regeringen snart beslutar om.

    Bantrafik 2006

    Något man alldeles nyligen börjat diskutera är hur tvingande parkeringsnormer driver bilandet och motverkar höjd bensinskatt och utbyggd kollektivtrafik. Göteborg satsar nu på att ersätta 2000 p-platser i centrum med nybyggen, främst bostäder och kontor, för att erbjuda fler möjlighet att bo och arbeta i de mycket attraktiva centrala stadsdelarna. I Malmö vill kommunledningen sänka parkeringsnormen eftersom ingen egentligen vill ha så många parkeringar. Fastighetsägare tjänar mer pengar på lokalhyra än parkering, och resenärer tar lika gärna bussen, cykeln eller fötterna till butikerna.

    Malmö och Göteborg ser över parkeringen

    Färre p-platser i Malmö med nytt förslag

  4. Bengt Axmacher skriver:

    Vi har redan hög skatt på bränslet, Erik. Jag tycker visst att vi ska kostnadsbelägga bilarna, men jag är fortfarande mer förtjust i det system jag föreslog en gång,som du kanske minns. En slags ransonering som bestraffar mycket kortresande med bilar. Det ger bra resultat på koldioxiden och det minskar trängseln i städerna. Lastfordon förefaller det bättre med kilometerskatt.
    Jag är inte fiende till järnvägarna och kan visst tänka mig utbyggnad men den föreslagna är stor och dyr på så kort tid. Själva byggnationen är inte heller precis koldioxidneutral, vet du om någon räknat på det?
    Tryckluftsbilar kommer att möjliggöra rätt mycket bilresande utan att belasta atmosfären annat än marginellt.
    Jag tycker visst man kan göra cykelavdraget större och varför inte relaterat till hur långt man cyklar. Cyklandet ökar f ö har jag hört och cykelförsäljningen också.
    Genast skulle man också kunna skrotningspremien på alla rishögar, gärna villkorat av atat man istället köper en miljöbil.
    Det finns ngt som kallas morot och ngt som kallas piska. Eftersom piska alltid är detsamma som pengar/skatter, så älskas det av politikerna. Morötter, som t ex skrotningsstöd, anslår man ett viss belopp till och när det är slut så får inte folk denna stimulans längre. Det är väl för att det skall bli lättare för hr finansministern att räkna. Tänk om vi sade att vi betalar skatt till staten har fått si och så mycket, sedan betalar vi inte in mer.?
    Jag vet att man talar om behovet av koldioxidskatt världen över, och blev det så skulle min attityd mjukna betydligt. Då skulle den inte snedvrida konkurrensförhållanden längre.

  5. Bengt Axmacher skriver:

    Glömde en sak. Skall läsa dina länkar i morgon, då har jag kanske ngt annat att säga också,vem vet?

  6. Erik Sandblom skriver:

    Bensinskatten är hög men ändå är hälften av alla bilresor kortare än fem kilometer. Ändå ökar transportsektorn sin andel av klimatgasutsläppen. Ändå når städerna inte EUs luftkvalitetsnormer. Ändå dog det 490 människor i bilolyckor förra året.

    Så bensinskatten är nog inte tillräckligt hög ändå. Tillsammans med andra åtgärder som ändrat reseavdrag, trängselskatt, marknadspriser på parkering, med mera så kan man få en förbättring. Reseavdrag ska alltså göras kilometerbaserat och oberoende av färdsätt, något som gynnar cyklismen. Din smarta startavgift för bilar är en god idé, men tills det införs kan man höja bensinskatten.

    Samtidigt ska man undvika att motverka bensinskatten genom nya fina vägar och p-rutor som bilister gärna vill köra och parkera på, och som på så vis ökar bilisternas betalningsvilja.

    Låt istället satsningar på kollektivtrafik och cykling medföra att fler väljer dessa färdslag framför bilen. Gör man samtidigt stora satsningar på biltrafiken så förtar man effekten av de miljövänliga satsningarna på kollektivtrafik och cykel. Satsningarna måste dra i samma riktning för att fungera.

    Många av länkarna i mitt tidigare inlägg är mest källhänvisningar ifall någon läsare skulle ifrågasätta mina påståenden. De länkar som du kanske är intresserade av att läsa är dessa:

    Storsatsning på nya järnvägar – vilka satsningar tycker du ska utgå?

    Malmö och Göteborg ser över parkeringen

    Färre p-platser i Malmö med nytt förslag

  7. Erik Sandblom skriver:

    Glömde denna:

    Transportsektorns utsläpp ökar
    Trots att energiproduktion, industrier och hushåll i Europa har minskat sina utsläpp av växthusgaser hänger transportsektorn inte med. Transporternas utsläpp i Europa har ökat med nära 30 procent de senaste femton åren.

Lämna ett svar