Mer om gräl – eller kanske debatt.

Erik Sandblom, som är en av mina flitigaste kommentatorer, har tänt lite efter mitt inlägg om politiskt gräl från igår.  Vi har nog lite olika synpunkter och jag tror att det speglar en viktig skiljelinje som gärna kan diskuteras mera synligt än bland kommentarerna.

Både Erik och jag tar allvarligt på klimathotet och ifrågasätter knappast allvaret i det som sker, eller som kanske kommer att ske. Det är boten vi inte alltid samsas om.

Jag är dels uppvuxen under kriget med ransoneringar och relativ nöd. Det var inte alls så farligt som det kan låta idag. Att mina föräldrars bil stod uppallad på bockar i fem års tid utan däck och utan bensin gjorde inte så mycket. Vi cyklade eller åkte spark och det gick utmärkt när inga alternativ fanns. Folkhälsan har aldrig varit bättre än de åren.

Dels är jag smålänning, och tillhör alltså är ett snålt släkte, eller ekonomiskt skall man kanske säga.  Allting skall komma tillnytta, hette det då. Om det var ett arv från Luther eller om det satt i de småländska generna vet jag inte. Men än idag har jag svårt att slänga saker som kanske kan komma till nytta.

Eriks ålder har jag inte riktigt fått kläm på, men jag gissar att den ligger en generation efter mig ungefär.

Man skulle kanske kunna tro att jag skulle sympatisera med alla som tycker vi skall spara oss ut ur miljökrisen. Med dem som vill att vi skall åka tåg, sluta flyga, sänka innetemperaturen lite, bara äta mat från hemtrakten,  inte  handla (eller shoppa) så mycket onödigheter,  sortera sopor, etc.  Och med dom som tycker illa om allt som uppfattas som hot mot miljön eller kulturlandskapet, alla små och stora djur och växter såsom kärnkraft, motorvägar och fler vattenkraftverk, och som älskar svan-märkning och allt som kan kallas ekologiskt, etanol och naturgas…o s v. Miljörörelsen kort sagt, som många av oss uppfattar den, greenpeace, naturskyddsföreningen etc.

Erik, från en yngre och mer modern generation skulle kanske i förstone hellre kopplas till nya djärva teknologiska under som  fusionskraft, nya snåla motorer,  en satsning på el i överflöd, en värld i ljus och överflöd bubblande av liv,  hetta och jäktande storstadsmänniskor som flyger kors och tvärs runt klotet.

Ändå kan man se att det är lite tvärtom. Hur Erik resonerar får han naturligtvis själv redogöra för.  Jag sopsorter nitiskt. Jag vill inte se några djur-eller växtarter gå under och jag kan tänka mig att leva lite snålare och enklare. Men jag tror att gehöret för det senare är litet.

Och jag kan inte känna någon entusiasm inför att vara hänvisad till tågtransporter.  Jag älskar att köra eller åka bil. Men den får gärna vara elektrisk eller gå på tryckluft. Ett liv utan flyg skulle också bli mycket fattigare; och det skulle definitivt motverka utvecklingen av mer allmän förståelse mellan länder och folk. Visst är det också häftigt med stora tekniska projekt som hjälper oss att lösa klimatproblemen. Jag saknar fullständigt förståelse för att vi skall ransonera energiförbrukningen per människa. Vi måste begränsa oss när det gäller koldioxidutsläpp, men det är tekniskt fullt lösbart utan något snålande alls. Om vi kan ge oss tid.

Att spara ihop till ett mindre koldioxidutsläpp är trist – men nödvändigt.  Miljörörelsen har ETT handfast övertag på dem som hellre satsar på tekniska lösningar. Att spara kan vi börja med idag och gör vi det med besked så minskar koldioxidutsläppen redan imorgon, även om jag inte tror det blir tillräckligt. Varför? För att det inte är politiskt möjligt.

Miljörörelsen är visserligen inte direkt obetydlig, men ställd inför stora krav på försakelse lär den krympa ganska snabbt. Entusiasmen räcker inte för att göra oss till asketer.  Och vem vill tillgripa tvång?

Entusiasm inför nya djärva grepp som dessutom kommer att skapa mer sysselsättning, istället för mindre, tror jag på.

Att det var sorgligt att de svenska politiska partierna inte kunde enas har inte att göra med de faktiska olika målsättningarna, utan med att ett enat Sverige hade kunnat få en avsevärd effekt på ett Europa som ännu ligger en bra bit efter oss. Det var skada.

5 svar till “Mer om gräl – eller kanske debatt.“

  1. Erik Sandblom skriver:

    Oj, nu hamnar jag på löpet! 🙂

    Jag är född på sjuttiotalet och ska man generalisera så skrevs det i pressen för tio år sedan att ungdomar prioriterar bort bilen till förmån för mobiltelefoner och internet. Rörelsefrihet för dagens ungdomar handlar om lågprisflyg, snabbtåg och kollektivtrafik med täta avgångar. Kanske har dagens unga en ambition att bo utomlands ett tag, och då vill man inte låsa in sig med bilinnehav.

    För mig personligen handlar teknik och framgång om sånt som blir mindre, snabbare och renare. Och vad är mindre, snabbare eller renare än en cykel? Jag åkte inte kollektivt när jag var liten, men mamma såg till att min cykel alltid var trafiksäker. De få gånger jag fick skjuts i bilen tyckte jag det var lite antiklimax. Det visade sig att jag uppskattade min egen rörelsefrihet mer än lyxen att åka bil. Jag kan själv! När jag sedan skulle skaffa egen bil så var det för dyrt, alldeles för låg miljöprestanda och dessutom fanns inget funktionellt alibi — jag klarar mig alldeles utmärkt utan. Och så fick jag det perfekta alibiet för att köpa de finaste cyklarna, t ex en Brompton.

    Miljö handlar inte om uppoffringar. Det är helt fel spår. X 2000 är mycket bekvämare än att flyga, samtidigt som det är mycket grönare. Det handlar om prioriteringar och smart agerande. Sverige har minskat elförbrukningen de senaste fem åren, under högkonjunktur. Samtidigt vill Energimyndigheten bygga ut vindkraften med 30 TWh till 2020. Passiva hus är varma och goa inuti utan att det behövs någon uppvärmning. Hälften av alla bilresor är kortare än fem kilometer och går minst lika snabbt med cykeln.

    Sverige på väg mot kraftöverskott
    ”Öka antalet vindkraftverk från dagens 800 till 6 000”
    Göteborg satsar på fler passivhus
    Hälften av alla bilresor är kortare än fem kilometer

    Sen är det såna pärlor som Avgaser gör barn mindre intelligenta som gör att man kan ifrågasätta om det verkligen är en mer stillasittande livsstil vi vill ha. Visserligen tycker jag det är roligt att köra bil, men det finns mycket annat som också är roligt, utan att man gör barn dumma eller att isbjörnarna utrotas.

    Tack för en fin blogg och för uppmärksamheten!

  2. Bengt Axmacher skriver:

    Det är ett nöje att diskutera med Dig, Erik. Och vi håller nog med varann i det mesta. När jag var i studieåren, upp till 30 år ungefär åkte jag nästan bara tåg, trångt och rökigt var det på den tiden. Åker jag nu är det från Norrköping till Sthlm, det går på under 1½ timme och man slipper ha parkeringsbekymmer när man kommer fram. Buss är långt billigare, men trång och jag sitter illa med mina långa ben. Mina konstgjorda knäleder är inte överförtjusta i att gå långt på gatorna i Stockholm, men jag tycker å andra sidan inte om att köra på dem heller eftersom det är trångt och omöjligt nästan att parkera.
    Att flyga inom Sverige tycker jag också är ganska fånigt men det börjar nästan bli dyrare att färdas med SJ.
    Jag tycker mycket om att cykla själv, upp till 3-4 mil, sedan får jag alltför ont i ändan. Som Du kanske minns så har jag ett alldeles eget förslag att ekonomiskt straffa folk som kör bil på småsträckor, men jag begriper inte hur jag skall valla det fram till intresse från några makthavare.
    Passiva värmehus är en utomordentlig idé.
    Om kraftöverskottet kommer jag snart med ett nytt blogginlägg. Det är ett glädjande bekymmer.
    Glädjande att Du inte tycker miljöproblemen skall bli en fråga om uppoffringar För det är precis det intryck man får av miljörörelsen, att det skall handla om uppoffringar alltså. Vi skall gå och småfrysa, huttra i duschar som man knappt blir riktigt blöt i för det bara kommer som en vass dimma ur munstycket. Ägna timmar i varuhusen åt att läsa finstilta deklarationer och kolla på ursprungsland, konserveringsmedel och jag vet inte allt. Dåligt samvete skall man också ha för allt mellan himmel och jord.
    Det som oroar mig mest är inte vad vi kan göra istort och smått utan vad de stora bovarna måste hitta på istället för hundratals med nya kolkraftverk varje år. De står nu för ungefär hälften av koldioxid-utsläppen, och det är minsann inte bara koldioxid utan massor av tungmetaller, svavel och annan skit.

  3. Erik Sandblom skriver:

    Dåligt samvete behöver man inte ha, men man måste ändå tänka på vad man gör. Det är som Stefan Edmans åror:

    Politiker och medborgare måste ro framtidsbåten med två åror:
    – Teknikens åra, som ger oss resurseffektivitet.
    – Etikens åra, som handlar om förändrat vardagsbeteende.
    Om vi använder endast en av dem snurrar vi runt på samma fläck och kommer ingen vart.

    Nöjesresor med flyg är något som jag har lite svårt för. Den som lever för solresor för göra sin egen avvägning om det är värt det, men jag tar mig friheten att påpeka att det är skillnad på resor och resor. Flyger man till ett viktigt möte, t ex Balimötet, eller om man ska hälsa på vänner och familj så kanske man är tvungen. Att göra rena nöjesresor med flyg när man lika gärna kunde hitta på något annat kul, har jag svårt för däremot.

  4. Bengt Axmacher skriver:

    När du kommer upp i min ålder och har värk i benen och ryggen och konstgjorda knän som krånglar i kylan så tycker du också att det vore skönt att komma ner i värmen ett slag. Jag har flera patienter som tycker det är deras räddning med Cypern, Gran Canaria eller var de nu häckar vintertid.

  5. Erik Sandblom skriver:

    Ja, det är klart att det kan finnas bra skäl att flyga. Men också dåliga. Jag har sett flygresor riktade mot svenskar där man ska flyga till Klippiga bergen för att åka skidor. Jag har själv åkt skidor i Kippiga bergen och stött på tyskar i backen! Som alltså flög dit för skidåkningens skull. Man kan bli miljömupp för mindre….

    Jag kan berätta för intresseklubben att man kan åka tåg från Köpenhamn till Medelhavet (Marseille) på 20 timmar och med bara två byten. Avgång på kvällen och ankomst på eftermiddagen. Kan kanske vara något för skåningar. Vill man inte resa så länge kan man ändå komma ner till Schweiz och Amsterdam med nattågen från Köpenhamn, utan byte efter Köpenhamn alltså. Jag tror nattågen går mot en renässans.

    Gör julresan med nattåg

    Tågcharter till solen

Lämna ett svar