Gräl om smått – eller stort?

Idag har det vid ett flertal tillfällen gått att i radio eller på TV få höra tongångarna från klimatberedningen, som precis före målsnöret ändå bestämde sig för att vara oense.

Miljöpartiet tycker det är viktigast att vi själva är duktigast i klassen, även om det bara rör sig om någon procent. Vad kan man vänta sig av ett parti som i tider när det, om någonsin, verkligen verkar klokt med internationellt samarbete, ändå hävdar att vi skall lämna EU så fort det bara går. Övriga oppositionen förefaller anse att viktigast är ändå att skilja ut sig från Alliansen, så att de kan få stå där och skämmas.

Hamilton orsakade lite internt krig också genom att föra kärnkraftsfrågan på tal. Hade man nappat på den hade alliansen, lätt som en plätt, i procent sparad koldioxid lämnat oppositionen långt bakom sig. Nu får vi se hur det går.

Miljöpartiet menade vidare att Sverige försummade en chans att utnyttja ett ovanligt förmånligt inhemskt opinionsläge när man nu inte sträckte sig längre än till 38%. Personligen är jag ganska övertygad om att klimatet inte har parkerat där det är nu utan de närmaste åren kommer att bjuda på fler och än mer spektakulära eländen, som klimatet kan ges skulden för. Det lär inte försämra opinionsläget sett ut MP:s synvinkel. Tvärtom tror jag att oavsett vad Alliansen kommit fram till idag , så är vi, när vi väl är framme vid år 2020, redan igång med ytterligare kärnkraftsbyggen.  Och det med en mycket stabil opinion i ryggen.

Stå på Er i folkpartiet.

8 svar till “Gräl om smått – eller stort?“

  1. Erik Sandblom skriver:

    Det saknar all relevans huruvida vi är bäst i klassen. Det som är relevant är vad jorden tål. Jorden tål någonstans mellan noll och ett ton klimatutsläpp per person och år. Det är fyllesnack att påstå att det vi gör räcker eftersom det är mer än vad någon annan gör. Vi måste ner från dagens åtta ton per person och år till högst ett ton år 2050, och ju snabbare vi gör detta desto billigare blir det i längden. Kina ligger på fyra ton per år, och Schweiz ligger på sex ton per år. Så 38% minskning är varken tillräckligt eller bäst i klassen.
    List of countries by greenhouse gas emissions per capita

    ”En långsiktig klimatpolitik måste utgå från att alla individer får samma utsläppsrätter. Om mängden åtta miljarder ton fördelas på jordens förväntade befolkning år 2020 (åtta miljarder) blir det cirka ett ton per individ.”
    En myt att Sverige minskat utsläppen av växthusgaser

    Sen är det inte alls någon procent som skiljer i ambitionerna. Oppositionen vill att utsläppen i Sverige ska minska med 40% till 2020 istället för alliansens 30%. Oppositionens ambitioner ligger alltså 33% högre, inte ”någon procent”. Det är helt riktigt att det ibland kan vara mer kostnadseffektivt att minska utsläppen utomlands, men i längden måste vi minska våra utsläpp till en hållbar nivå, varför jag tycker det är tveksamt att räkna in andras utsläppsminskningar i våra egna.

    Politisk spricka om klimatmål

    Att få en hållbar utveckling handlar först och främst om att minska energiförbrukningen. Det plus en slutförvaring av avfallet i tusen år gör att en utbyggd kärnkraft är fel väg att gå. Som Maria Wetterstrand säger till Carl B Hamilton, man löser inte ett miljöproblem genom att ersätta det med ett annat. Minskad energiförbrukning är den enda lösningen, även om vindkraft och koncentrerad solkraft mm kan bidra.

    Hm, hoppas jag inte blir portad från din blogg nu, för jag uppskattar vad du skriver faktiskt. Man måste inte alltid hålla med alla om allt!

  2. Bengt Axmacher skriver:

    Hej Erik !
    Inte blir Du portad från min blogg inte. Aldrig! Om du inte börjar ta heder och ära av folk, förstås, men det vore inte likt Dig. Självklart skall vi kunna ha olika åsikter, det vore trist om vi bara satt och höll med. Jag vill ha diskussion hellre än medhåll. Återkommer till sakfrågan, som är viktig, i ett nytt blogginlägg senare i kväll.
    hälsn
    Bengt

  3. Erik Sandblom skriver:

    Tack för de fina orden Bengt, jag känner mig redan bättre ! 🙂

    Ärligt talat så kan jag mer om tåg och cyklar än om energi. Men som av en händelse läser jag i SvD idag att energiförbrukningen i Sverige minskat de senaste fem åren. Det står inte med hur mycket, men ändå. Det är ett trendbrott eftersom minskningen sker i högkonjunktur. Konsumtionsminskningen har skett bland annat som en följd av energibesparing med hjälp av värmepumpar och utbyggd fjärrvärme i bostäder och eleffektiviseringar i industrin, står det.

    Sverige på väg mot kraftöverskottSverige på väg mot kraftöverskott

  4. Bengt Axmacher skriver:

    Jag har läst samma sak. Glädjande förvisso. Oroar mig dock inte så mycket för kraftöverskottet. När el-bilarna kommer, så kommer det att gå åt mycket el och det finns f ö möjlighet att exportera en stor del av överskottet till t ex Tyskland, som då kan slopa byggen av ytterligare några planerade kolkraftverk.

  5. Hans Brise skriver:

    I antikens Grekland var skulptören Fidias sysselsatt med utformningen av Afroditestatyns tår, när en skomakare, som länge betraktade hans förehavande, slutligen fann sig föranlåten att göra en kritisk kommentar, varvid Fidias fällde de bevingadew orden: Skomakare förbli vid din läst.

    Jag är väldigt nyfiken på varför man prioriterar CO2 i atmosfären, vars andel, orsakad av människan utgör en bråkdel, och varför skulle CO2 vara mera betydelsefrullt än t.ex. metan. En ko släpper årligen ut lika mycket luftförorening som en bil? Vem erinrar sig inte FANNY och ALEXANDER och mänskligt beteende (förmodligen ingår det i totalen). Hinner vi med att minska utsläppen när vi uppfyller jorden?

  6. Erik Sandblom skriver:

    Hans, visst är jordbruket en betydelsefull utsläppare. Jag hörde på P1 att om nötkött beskattades på samma sätt som bensin så skulle priset öka med 20kr kilot. Bensin beskattas med koldioxidskatt, energiskatt och moms.

    Köttskatt minskar växthusgaser

  7. Erik Sandblom skriver:

    Bengt, hur mycket el vi behöver till elbilar beror på hur mycket folk cyklar och åker tåg. Klimatberedningen vill öka järnvägens kapacitetet med 50%. Ovanpå det kan man öka tågens kapacitet med 100% genom att köra tågen dubbelt så långa. Totalt blir det en ökning på 200%. Järnvägen i Sverige drar f n 2,6 TWh per år, medan Energimyndigheten vill bygga 30 TWh ny vindkraft till 2020.

    Sen är det hälften av alla bilresor som är kortare än fem kilometer som kan cyklas. Sen är det kanske ett antal hus med elektrisk uppvärmning som kan byggas om till passivhus.

    Storsatsning på nya järnvägar
    http://sv.wikipedia.org/wiki/Passivhus
    Hälften av alla bilresor är kortare än fem kilometer
    Energiförbrukning tåg håller sig konstant trots att resandet ökar. Moderna tåg är effektivare, och beläggningen ökar på grund av bättre biljettsystem.
    30TWh vindkraft år 2020

  8. Hans Brise skriver:

    Erik
    Jag talar om hantering av, i ditt fall, siffror.Talar man om global påverkan skall man också ange Sveriges andel av totala utsläpp, som man tänker sig påverka. Därutöver rör det sig allmänt om väder, munväder och väderspänning.
    Mina kusinbarn, på väg till min stuga i fjällen, omtalar förtjust att de var och en sparat 3000:- genom att välja nattbuss till
    Umeå och sedan buss, i stället för tåg och buss, (framme klockan 13:00). Det är alltså priset som avgör.
    Elförbrukningen har under åren, 35, varit konstant utan speciell trend!Biljettförsäljarna har det nog inte lätt.

Lämna ett svar