Att uppfinna hjulet på nytt !?

Vår förträfflige skolminister – inte ironi faktiskt – har kommit med vad han kallar ett nytt förslag till betygsskala. Men jag vet inte det, jag. Skalan skall ha sex steg och efter mycket funderande har man fått för sig att utnyttja bokstäver: A, B C, D, E, F. Ett djärvt grepp, men inte nytt det heller.

När jag började skolan 1942 fick vi betyg redan första läsåret. Men bara i uppförande och ordning, som man då ännu fäste en del avseende vid. Jag hade A i båda. Och det hade alla mina klasskamrater också. A, eller stort A som vi sa’ på den tiden var högsta betyg, och det hade det varit i,  tror jag, 120 år eller något ditåt. Sedan folkskolereformen kom faktiskt. Från andra året fick vi betyg i alla ämnen, och från året därefter fick vi det varje termin. Skalan var sexgradig, då precis som det man nu tänker återgå till, och bokstäver använde man med.

A, a, AB, Ba, B och Bc var hela skalan, och den fick duga hela min skoltid ut och ett stycke till. Och man fick, som sagt, betyg varje termin. Det var praktiskt för man visste hela tiden var man var, och så var det långt mindre dramatiskt än nu, när man i stort sett inte får veta någonting förrän skoltiden nästan är slut, och skadan av bristande ansträngning är  irreparabel.

Med viss irritation har jag senare i vuxen ålder fått erfara  att det har funnits skäl att ändra betygsskalan fyra gånger (möjligen tre, jag är inte riktigt säker ) med ungefär 10 år emellan bytena. Varje gång har det blivit än värre med kunskaperna. Nu när en stor andel elever knappt ens är läskunniga efter 9 år, hade det varit klädsamt om man helt hade återvänt till den betygsskala som dög i nästan 150 år, och sedan gärna gjort det till en grundlag att så skall det vara i Sverige framöver.

Bra och kunniga lärare och lugn och ro i klassrummen tror jag är viktigt om barn skall få de kunskaper de behöver för ett lyckligt liv. Betygskalan är långt mer oviktig, men det ligger ett särskilt värde i att den inte ändras ideligen. Att betyg skall sättas så fort lärarna har fått ett användbart underlag för bedömningen borde vara självklart. Det minskar stress och bidrar till rättvisa och ett rimligt resultat. 

Skall vi fortsätta att ge barnen en hårresande undermålig skolunderbyggnad, som nu gjorts i åtskilliga år, finns det inte stor anledning att intressera sig för några klimatförändringar.  

Ett svar till “Att uppfinna hjulet på nytt !?“

  1. […] från  min egen sedan länge svunna skoltid att vi någonsin var lika skakade över betygen. Men vi var ju vana ända sedan andra […]

Lämna ett svar