TREC igen. Nu ett slutdokument om en ring av solkraft runt medelhavet.

 Jag har vid några tidigare tillfällen redan haft skäl att nämna Romklubben. Det är oklart för mig hur pass känd denna internationella sammanslutning är, skapad i april 1968 av ledare inom diplomati, samhälle och industrivärld, och sedan 1972 allmänt känd  sedan klubbens bok Tillväxtens Gränser utkommit.  Den handlade i stort sett om att därest inte kraftfulla åtgärder vidtogs av världens ledare så skulle världssvält utbryta inom ett decennium.  I viss utsträckning uppstod en situation liknande den nuvarande: troende och icke troende. Jag tillhörde själv de entusiastiskt troende. Den gången visade det sig att de icke troende väsentligen fick rätt. Världssvält blev det inte direkt, om än inte alla var mätta. Och trots att jordens befolkning sedan dess dubblerats så råder fortfarande ingen världssvält,  och fortfarande är inte alla mätta även om den relativa andelen snarare har minskat än motsatsen.

Sett ur i alla fall mitt perspektiv måste klubben därefter ha fört ett tynande liv. Först i våras stod det klart för mig att den fortfarande är verksam, och nu har den framlagt en storstilad plan på hur i alla fall Europa och angränsande delar av Asien och Afrika skall kunna mycket väsentligt förbättra sin situation vad gäller energi, dricksvatten och kraftigt reducerade koldioxidutsläpp.

Klubben själv har 100 ordinarie medlemmar, nu som då. Från Sverige deltar Anders Wijkman. Sedan år 2000 finns också en thinktank med 30 unga män och kvinnor kring 30 års ålder (tt30). I Luxemboug har dessutom skapats Stiftelsen Romklubben, med uppgift att hålla verksamheten försörjd med pengar ( donationer i huvudsak ) Slutligen finns ett 30-tal ”Nationella föreningar under romklubben” spridda över hela världen. I vårt närområde finns en i Finland och en i Estland, men ingen i Sverige.

Den misslyckade spådomen om världssvälten som skulle ha inträffat redan för snart 30 år sedan har gjort att klubben hamnat i skymundan.  Nu tycker jag den åter förtjänar en plats i rampljuset.

En samarbetorganisation vid namn TREC (Trans-mediterranean Renewable Energy Cooperation) grundades 2003, och resultatet av dess arbete finns nu att begrunda. Jag har skrivit en gång i våras om TREC, en ganska lång redogörelse som finns att se på särskild sida  (under Pages, min blogg är långt ifrån färdig-organiserad ännu.) Idag anlände något som mera liknar ett slutdokument och det finns flera språkversioner, varav en på svenska.

Åter känner jag samma entusiasm som drabbade mig 1972. Det rör sig om ett mycket ambitiöst förslag som skall försörja hela Norra Afrika och Främre Asien med solkraft från ett antal solkraftstationer utmed afrikanska medelhavskusten och atlantkusten, liksom i en ring runt arabiska halvön. HVDC-kablar (High Voltage Direct Currency)  dvs högspänd likström skall leda en del av producerad elektricitet under medelhavet till sydeuropa på minst 5 olika ställen. Havsbaserade vindkraftsparker skall bidra, liksom vattenkraft från skandinavien och Alperna, så att man skall få en väl balanserad kraftförsörjning i hela området.  Afrika får en avsevärd hjälp med elförsörjning, får dessutom ett väsentligt tillskott inte bara av sysselsättningstillfällen utan också av avsaltningsanläggningar för produktion av rent vatten.

Alla känner väl idag till att om endast 10 procent av världens ökenområden täcktes med solceller så skulle vi alla ha den elkraft vi behövde utan supplering från annat håll. Nu nöjer man sig med c:a 1 % och det rör sig inte om solceller utan om solvärmekraft. Genom placeringen i Sahara ökas effekten avsevärt jämfört med placering i sydeuropa även om man måste räkna bort c:a 5% i överföringsförluster. Det finns också ett par intressanta delprojekt och åtskilligtmed faktainformation.

Tryck ut den svenska varianten i PDF-format här, och läs själv.

Jag hörde detta projekt omnämnas i radion förnågra dagar sedan men jag harinte sett en rad någonstans för övrigt. Själv tycler jag det ären enastående fantastisk idé, som verkar fullt genomförbar. Största svårigheten torde inte vara av teknisk natur utan politisk, många av de berörda områdena är politiskt instabila minst sagt.

Skulle gärna vilja få synpunkter på detta och se en diskussion av förslaget.

2 svar till “TREC igen. Nu ett slutdokument om en ring av solkraft runt medelhavet.“

  1. Kennedy Karlsson skriver:

    Jag bor på 15 grader nordlig bredd, alltså på samma som Sudan, Tchad och Mali.
    Här råder en stark och pålitlig sol. Men ingen har solceller. Det är för dyrt och stöldbegärligt. Även kopparledningar stjäls.

    Rent allmänt misstror jag nymalthusianismen, som nu styr växthusalarmisterna med dess skicklige chef, Maurice Strong.

    Jag tror på människans egen kraft, om hon får verka i frihet utan bistånd med villkor. Jag tror på teknikutveckling, inte återgång till ett pastoralt samhälle med ransoneringar.

    Kineserna kommer troligen att rycka upp Afrika med sin handel på rätt kort tid, något som världens bistånd inte klarat av under 100 år.

    Afrika har en stor potential och kan snart försörja Europa med livsmedel.

    Kärnkraften byggs nu ut i de norra och södra delarna.
    Egypten 4 reaktorer till 2020. Jemen 5 reaktorer.
    Sydafrika planerar för 24 nya reaktorer.
    Även Libyen, Tunisien, Algeriet har avtal om bygge av reaktorer eller förhandlar.
    Franrike har avtal med Marocko om reaktorbygge, samtidigt som Franrike fått klartecken att bryta uran ur Marockos stora fosfattillgångar.

    Med billig energi kan människor pumpa vatten, ordna konstbevattning och tillverka konstgödsel. Det är grunden för ett liv utan nöd.

    Världens tillgångar av uran räcker i flera tusen år. Dess förråd av thorium kan försörja oss över ett par istider. Därefter kan vi hämta nya energikällor på månen.

    När människan får trygga förhållanden minskar barnkullarna.

  2. Bengt Axmacher skriver:

    Tack för en lång och innehållsrik kommentar. Den går knappt att besvara inom rimligt utrymme. Var bor du förresten?
    Dina credo-satser kan jag själv skriva under direkt. Jag vill inte ta någon miljörörelse i handen och förflytta mig baklänges i tiden. Det pastorala samhället har jag väl inga direkta invändningar emot efter att ha bott lantligt hela mitt liv, men att tvinga på en hel mänsklighet något som blir fysiskt nästan omöjligt utan hårt tvingande metoder a la Pol Pot kan jag inte tänka mig.
    Jag har inga invändningar mot kärnkraft och där den går att bygga ut skall den byggas ut. Motståndet är dock stort på många ställen och skall vi nå det vi behöver, billig el för alla och överallt, (en utmärkt målsättning) så tror jag kanske att alla vägar skall prövas.
    Om solceller är för dyra, så är det naturligtvis ett problem. Priserna sjunker dock i mycket raskt takt.
    Om de däremot stjäls, så talar det väl snarare för att de är åtråvärda och fyller en funktion. De solkraftverk som Romklubben har tänkt sig är jättelika anläggningar, inte helt lätta att bära iväg med. De måste givetvis bevakas, både för stölder och sabotagerisk, (vilket väl gäller även för kärnkraftverk) men är i övrigt lämpade för sin uppgift. Det krävs inte lika hög utbildningsnivå för skötseln, som vid kärnkraftverk.
    Jag tycker inte man skall låsa sig för EN teknologi på detta stadium, och jag tycker inte man skall välja teknologi efter vilken ideologi som visar störst entusiasm utan efter en mera rationell analys, främst ekonomi, men också andra parametrar.
    Mina kunskaper om Maurice Strong är inte vad de borde vara, bara namnet och en diffus koppling till FN är vad jag minns. Har beställt hans bok ”Where on Earth Are We Going? ”
    Jag kände inte till utbyggnadsplanerna för kärnkraft i de trakter du nämner. Tar det som ett positivt tecken men tycker ändå att solkraft bör utnyttjas också. Det förefaller dock än mer angeläget med kärnkraft här uppe på mina breddgrader, där solen, som t ex idag, inte värmer ett skvatt.
    Vad gäller Neomalthusianismen måste jag läsa på mer. Jag har liksom helt kopplat den till överbefolkningsproblemet och svälten. Till det hade jag tänkt återkomma. Med trygga förhållanden minskar barnkullarna, säger du, och det är förvisso sant, men här finns ett inte helt oviktigt moment 22 för man kan vända på steken och säga att med stora barnkullar så får man aldrig trygga förhållanden.
    En släkting till mig har arbetat med de här frågorna inom FN:s ramar och säger att problemet inte bara är en fråga om ekonomi längre. Påven och Islam har högre prioritet.

Lämna ett svar