Här i Sverige talas det mycket om Volvos aktuella bekymmer. På annat håll är GM lika hett. Företaget fyller 100 år den 16/9. I fjol markerades dagen preliminärt med en rad ”events”. Avtrycken av dessa har dock på senare tid överskuggats av av ekonomiska bekymmer, en aktiekurs som är lden lägsta på mer än 50 år och en försäljning i hemlandet som hittills i år har gått ner med 15%. Analytiker säger att likviditeten snart är i fara.
Ovanstående ovanligt träffsäkra formulering står jag inte själv för. Hittade den i dagens Brännpunktsartikel i Svenska Dagbladet.
Sverige behöver Kärnkraften rubricerade Annika Lundius och Birgitta Resvik från Svenskt Näringsliv tillsammans med Jan-Henrik Sandberg ordförande i Pappers och Irene Wennemo, näringspolitisk chef i LO en gemensam inlaga.
Jag har flera gånger tidigare öst min galla, om uttrycket tillåtes, över främst politikers men även en del miljöentusiasters – av annan schattering – envisa fasthängande vid biobränslen och då i första hand etanol och i andra biodiesel. (Biogas alternativt etanol, metanol eller oljor, dvs alla bränslen med ursprung i avfall och restprodukter av olika slag är undantagna.)
Det känns ganska fruktlöst att ideligen återkomma till detta, men fullständigt övertygad som jag är om att alla förhoppningar som ställs på etanol inte bara saknar mening utan, värre än så, är direkt kontraproduktiva, så känns det ändå angeläget. Särskilt när jag nu i Oxfams färska rapport: Another Inconvenient Truth har funnit välgrundat stöd för mina synpunkter.
För ett par veckor sedan kom Oxfam ut med en rapport under den störande titeln Another Inconvenient Truth (Pdf-dok 58-sid). Undertiteln lyder: How biofuel policies are deepening poverty and accelarating climate change.
Idag släpper Oxfam en pressrelease om saken: Rich countries’ response to food crisis inadequate, biofuels targets must be reviewed.
Besök av barn och barnbarn från Australien tidigare (där man f ö tycks ta lättare på klimatproblemen) och fr o m idag visit av ett par klämmiga byggare, far och son försedda med okuvlig energi, entreprenöranda och dessutom en grävmaskin i vars kölvatten jag räddar blommor och buskar till en ny och skyddad plats, har tvingat mig avstå från bloggandet några dagar, och det lär vara ett tag till om inte helgen bjuder på dåligt väder.
Min osviklige informatör i alplandet har dock tillsänt mig ett klipp som jag genast måste vidarebefordra till allmän kännedom.