Erland, en av mina regelbundna kommentatorer, har glatt sig åt gårdagens inlägg. Han har separat skickat mig illustrationen nedan.
Den visar hur tidpunkterna för IPCC:s rapporter alldeles förträffligt passar in med topparna på de mest markanta temperaturökningsperioderna.
Redan i början på 100-talet visste man vad termoelektricitet var för något. Det var ett samlingsbegrepp för en rad elektriska fenomen som uppträdde i metalliska ledare särskilt där två olika metalliska ledare ligger i kontakt med varandra. Man talade om i första hand tre olika slag av detta fenomen.
Seebeck-effekten, upptäckt 1821, vilken innebar att när två olika metalliska ledare med olika temperatur var i kontakt med varann, så uppstod en elektrisk ström.
Peltier-effekten, upptäckt 1834, vilken består i att om en elektrisk ström får passera genom beröringsstället mellan två olika metaller som från början har samma temperatur, så uppträder, alltefter strömmens riktning, avkylning i ena metallen och uppvärmning i den andra.
Thomsson-effekten, visad 1856 som innebär att en elektrisk ström som passera genom en ledare i vilken ett temperaturfall finns, har förmåga att transportera värme i strömmens riktning om metallen är koppar, eller i retrograd riktning om metallen är järn.
Rederiet Maersk utrustar f n sina kyl- och fryscontainrar med en mjukvara som reglerar temperaturen för grönsaker och andra produkter som kräver frysning eller kylning. Tidigare har man bara pumpat en luftström med viss given låg temperatur genom containrarna, utan hänsynstagande till faktiska omständigheter, som t ex väder och vind. Ett universitet i Holland har hjälpt till med programmeringen av en ny metod som håller temperaturen helt konstant och styrs av en termostat. Det visar sig att detta sparar ganska avsevärda mängder energi, hälften för att vara exakt, vilket omräknat till inbesparad koldixoid blir 325’000 ton. (Om året, får man förmoda)
Det är som vanligt Ny teknik som tillhandahåller denna glada nyhet. Dessutom har det visat det sig att containerinnehållet/grönsakerna också trivs bättre med jämna temperaturförhållanden, så produkten kommer fram i bättre skick än tidigare. Idel glädje alltså.
Om denna ljusa tanke fick sprida sin svalka även till andra rederier skulle besparing och kvalité bli än bättre kan man hoppas.