Arkiv för kategori ‘Näringslivet’

Låt två akuta problem bli till ett nytt framgångsföretag!

onsdag, 10 december, 2008

SvD Brännpunkt har idag en artikel av ingenjörernas fackklubbsordförande Magnus Sundemo vid Saab och hans kollega Håkan Danielson vid Volvo. Det är ett ingen dum idé så långt jag kan förstå.

De beskriver den den lättförståeliga frustration man känt på utvecklingsavdelningarna när avancerade tekniska lösningar har stoppats från andra sidan Atlanten eller flyttats dit. Avdelningarna är dock fortfarande intakta och besitter all den kompetens som behövs för att hålla en bilindustri i utveckling och i produktion. Det finns också vilande projekt som på kort tid skulle kunna arbetas fram till produktion.

Det är inte heller svårt att förstå att skall något göras så måste det göras fort, innan fler hunnit varslas och/eller lämnat sina platser på eget initiativ. De riktiga spetsarna brukar vara dom som är först iväg.  Ändå hade man kanske önskat sig att de två förslag man har inte hade framförts som krav.

Det första ”kravet” är att det skapas en gemensam utvecklingsorganisation, gärna en utveckling ur vad som redan finns vid Lindholmen Science Park. Bland annat skulle detta göra det mer lockande för spetskompetensen att inte lätta på vingen utan stanna på plats.

Det andra är att regeringen snarast tillsätter en arbetsgrupp för att utreda och definiera ett nytt gemensamt bolag med pluralistisk ägarstruktur.

Staten själv skall inte behöva stå som ägare, skriver man. Det borde finnas möjlighet, tycker jag, att hitta välvilligt inställda intressenter bland andra presumtiva ägare: större industrikonglomerat, fonder av olika slag (pensionsdito) och enskilda. Den tyngre fordonsindustrin med snarlika namn skulle kanske också kunna vara intressenter – mycket utvecklingsarbete kunde ju vara en gemensam angelägenhet.

Flera har redan börjat kommentera artikeln och det finns gott om positiva inslag. Bloggen  Jakob Heidbrink – Meddelanden från juridikens maskinrum  för ett långt och lite grumligt resonemang helt baserat på uppfattningen att artikeln är en partsinlaga för ingenjörer.  Man undrar varför bara ingenjörerna skall gynnas, vem skall ta hand om försäljarna och arbetarna, och är det inte lika synd om alla andra som varslas. Typiskt svenskt rättvisetänkande, men föga rationellt. Det behövs både ingenjörer, arbetare och försäljare i en bilindustri, men i ett teknikskifte som det vi nu har är det utan tvekan ingenjörerna som är lättast och angelägnast att hålla sysselsatta till en början.

Bara för att författarna råkar vara ingenjörernas företrädare kan man inte utgå från att det skulle vara en inlaga för just den yrkeskategorin.  Hur skulle f.ö. det vara möjligt? Inga ingenjörer vill i längden jobba för bilar som inte skall tillverkas.

Det har spekulerats i att bilarnas tid på jorden snart skulle vara ute. Fortsättningsvis skulle vi cykla, åka tåg eller buss eller möjligen flyga. Det kan väl ingen tro på på fullt allvar. Det kommer för all framtid att vara så att vi nästan alla vill disponera en egen bil. Just nu befinner vi oss i ett teknik-skifte, hybridbilar av olika slag och elbilar är på väg in  och många av oss bara väntar på att de  skall finnas i sinnevärlden. Väntetiden lär inte bli så lång. Det är en fråga om att överleva under en kort period av stiltje, samt att vara framma med de första modellerna av den nya bilen, mindre fordon kanske första tiden, och med ny bränslesnål teknik. De som först har lockande exemplar till salu kan räkna med att inom något år göra lysande affärer.

Det staten kan göra är:

  1. att hjälpa företagen med deras insatser på forsknings- och utvecklingssidan. Att det inledningsvis i första hand håller ingenjörerna under armarna får man stå ut med.
  2. att se till att äldre fordon avvecklas snabbast möjligt med hjälp av skrotningspremie.

Jag tycker personligen idén är god och föreslår att staten gör som man ”kräver”. 

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , ,  

Rot-bidrag, en god idé, och flera goda idéer därutöver..

fredag, 5 december, 2008

Jag har just hört på radion att det blir bl a ROT-bidrag fr o m måndag. Det blir en hel del annat också som verkar förnuftigt och leder till att någonting blir gjort. Ren presentutdelning är det inte fråga om. 15 miljarder tror jag notan var på. Titta gärna i min önskelista.

Glädjande att höra detta, men mycket trist att lyssna till oppositionens dvärgalåt. Jag rör mig ju inte precis i några partikretsar utan mest bland vanligt folk. Det tycks ganska allmänt, även bland förmodade sossar – man är aldrig säker på tillhörigheten numera – att oppositionen är mer än lovligt gnällig. Att föreslå fler bidrag är väl ingen konst. Att begränsa sig och komma med lite i stöten och om möjligt avläsa reaktionen är svårare.

Jag har åtskilliga kritiska synpunkter på alliansens fögderi, men endast en mycket orättvis person kan tycka att de skött ekonomin dåligt. Det finns knappt något land i  EU-området – och inte många utanför heller – som inte skulle vilja byta ”balansräkning” med oss. Borg lättar lite i sänder på pungen. Som smålänning har jag inte svårt att föreställa mig hur han känner sig. 

Sossarna har bara knorrat hela tiden som detta byggdes upp, och nu knorrar de för att vi inte bums river ner.  Östros och Sahlin och idag också till min besvikelse Lena Westerlund är för sorgliga att höra på.

Läs även andra bloggares åsikter om , , ,